Sveriges Radio lyckades i onsdags morse rapportera om Rädda Barnens rapport om barnfattigdom, om hur den är mer omfattande i Sverige än i andra nordiska länder, utan att med en stavelse andas om vad barnfattigdomen i Sverige i mycket hög grad beror på. Den har orsakats av stor invandring av nykomlingar med bristande utbildning och språkkunskaper – från exempelvis Somalia, Irak och Syrien – som har mycket svårt att ta sig in på den reguljära arbetsmarknaden i ett land med få enkla jobb och en integration som inte fungerar speciellt väl.
Forskning & Framsteg skrev i september 2019:
"Ungefär 44 000 barn i Sverige lever i familjer som år efter år är fattiga. [...] Denna grupp består till 75 procent av utrikes födda barn eller barn till förälder som är född utomlands. [...] Många av dem, 41 procent, har även en ensamstående förälder.
I regel är föräldrarna inte etablerade på arbetsmarknaden, rapporterar SCB."
Vad kan man göra för att bekämpa barnfattigdomen, som bland annat yttrar sig som trångboddhet i hem utan internetförbindelse. Det går, men det är inte lätt. Det är en dålig idé att bara höja bidragsnivåerna i ett land där drivkrafterna för arbete och självförsörjning redan är alltför små.
Barnfattigdomen behöver motverkas genom att barnens föräldrar kommer i arbete. Det är svårt, eftersom föräldrarna i dessa fall ofta står långt från den reguljära arbetsmarknaden. Men lättare vägar ger andra oönskade konsekvenser.
Skolan har också en central roll i fattigdomsbekämpningen. En god utbildning är guld värd, men den blir onödigt svår att förvärva en sådan utbildning i en skola utan ordning och reda. Bra skolor kan ge begripliga vägar till ett bättre liv, medan dåliga skolor kan vara platsen där elever inleder karriärer av dystrare och destruktivare slag.
Till sist vore det bra om vi verkligen slutade stresstesta landet för att se hur stort migrationstryck som Sverige klarar av. Det är inget problem när det handlar om arbetskraftsinvandring av välutbildade, som omedelbart blir självförsörjande och en integrerad del av arbetsmarknaden. Men vi har redan passerat gränsen för hur många med bristfällig utbildning och bristande språkkunskaper som Sverige kan ta emot och samtidigt hantera konsekvenserna på ett bra sätt. Barnfattigdomen är bara en av de negativa konsekvenser som orsakats. I fjol estimerade SCB att de utrikes födda utgör drygt två miljoner av befolkningen – nästan 20 procent. Och ökningen har på senare år varit snabb.