Chefen för MUST varnar för att risken för ett väpnat angrepp mot Sverige har förvärrats bara det senaste året. ÖB säger att alla svenskar bör göra sig redo för krig. Samma budskap kom också från ministern för civilt försvar, Carl-Oskar Bohlin, som i konferensens mest uppmärksammade tal använde ”ämbetets kraft” för att få svenska folket att förstå att det snart kan bli krig i Sverige.
Men är det en insikt som nått politikerna själva?
Nyligen avslöjade försvarsdebattören Patrik Oksanen att regeringen inte når de utlovade försvarssatsningarna om 2 procent av BNP, vare sig under 2024 eller 2025. Kanske blir det så sent som 2028. Det är värt att notera att Sverige sett till andel BNP satsar mindre på försvaret i dag, än vid mitten av 1990-talet, då nedrustningen pågick för fullt.
ÖB har flaggat för att tillgängliga resurser inte är tillräckliga för att alla målen om tillväxt i det senaste försvarsbeslutet ska uppnås. För det skulle det behövas mer än 2 procent av BNP. Stödet till Ukraina och förberedelserna för Nato-anslutningen har tagit resurser i anspråk. ÖB vill därför skjuta på etableringen av nya armébrigader och i stället kraftsamla för att stärka luftförsvaret.
Utbyggnaden av värnplikten går samtidigt i maklig takt. I år gör drygt 7300 män och kvinnor sin grundutbildning. Det är lika många som år 2009, året då värnplikten lades vilande, bland annat med argumentet att det ändå var för få som gjorde lumpen.
Nuvarande ambition är att grundutbilda 10 000 per år 2030. Det kommer då vara lika många i en årskull som år 2006, när försvaret kanske ansågs som minst relevant i svensk historia. Det är svårförståeligt att så få ska utbildas, när kriget i Ukraina har visat att kvantiteter av grundutbildade soldater är en central faktor.
Än värre ser det ut när det gäller det civila försvaret. Myndigheten för samhällsskydd och beredskap, MSB, har bedömt att det skulle krävas årliga investeringar om 27 miljarder fram till 2030 för att återuppbygga ett fungerande civilförsvar. Men i budgeten för 2024 får det civila försvaret bara modesta tillskott. Exempelvis är 40 extra miljoner till MSB för att förbereda befolkningsskydd, och 40 miljoner för att återaktivera civilplikten för delar av räddningstjänster samt för nyckelkompetenser för elförsörjningen. Myndigheten för psykologiskt försvar, MPF, får ytterligare 8 miljoner, men då medföljer nya uppgifter och de extra pengarna är för perioden fram till 2026.
Allt detta är förstås välkomna satsningar, särskilt i ljuset av de senaste 20 årens besparingar, men det är inte satsningar av en regering som tror att det kan bli krig. Mer låter det som om regeringen försöker komma upp till en slags minsta acceptabel lägsta nivå. Det kanske är den politiska nivån, snarare än den vanlige medborgaren, som behöver inse situationens allvar.