Ledare: Därför satsar regeringen på vägarna

Trafikverket bedömer att så mycket som var fjärde väg i Sverige är i dåligt skick. Men vägarna behövs för att hålla ihop landet, och med en växande underhållsskuld blir det svårare för människor att leva sina liv.
Därför är det välkommet att regeringen satsar på upprustning av just vägnätet i den kommande infrastrukturpropositionen. Underhållsskulden för bilvägarna uppgår i dag till runt 30 miljarder kronor, och regeringen har meddelat att hela det eftersatta underhållet kommer att kunna byggas bort.
 
Infrastrukturpropositionen innehåller satsningar på totalt 1 200 miljarder kronor, utslaget på tolv år. Det är mycket pengar – ungefär lika mycket som en hel statsbudget. Trafikverket får också ett tillskott på 15 miljarder kronor. Faktum är att Trafikverket inte hade kunnat hålla ett högre tempo, ens om det ville.
Men när staten sjösätter så stora projekt är det viktigt att skattebetalarna får så mycket valuta för pengar som möjligt. Av den anledningen räknar Trafikverket på vilka projekt som är mest lönsamma att ta sig an. En regering med infrastrukturens bästa i åtanke bör följa denna lista.
 
För varje krona lagd på reparationer av vägar får samhället tillbaka fyra gånger så mycket, framför allt på grund av minskade restider. Ny järnväg skapar så lite nytta att det inte täcker upp investeringen. Det vore bokstavligen som att kasta pengar i sjön.
Varför är det då i regel bättre att lägga pengar på bilvägarna? Det enkla svaret är det är så svensken vill resa. Drygt tre fjärdedelar av alla persontransporter sker med bilen. För jämförelses skull står fjärr- och pendeltåg för bara var tionde resa, mätt i personkilometer.
 
Satsningar på bilvägar blir därför nästan alltid lönsamma just för att det slås ut på många miljoner resor varje år. Lägg därtill att vägsatsningar är billigare än satsningar på järnväg per kilometer, vilket innebär att ny räls både kostar mer och skapar nytta för färre personer, även när miljön är inräknad.
 Och det finns gott om vägprojekt för regeringen att sätta igång med. Ett större inslag av motortrafikleder och motorvägar bortom huvudstadsregionen hade gjort underverk för den regionala utvecklingen. Större arbetsmarknadsregioner är förknippade med lägre arbetslöshet och högre tillväxt, vilket är nödvändigt när många regioner dras med avfolkning och sviktande näringsliv.
 
Säkrare och snabbare vägar möjliggör fler att dra nytta av jobben i städerna, samtidigt som de kan njuta av lugnet på landsbygden. För de allra flesta delarna av landet, från norr till söder, är vägarna det som binder ihop stad och land.