Natten till lördagen inträffade ett lerskred utanför Stenungsund på västkusten. Med konsekvensen att bland annat E6 och en hamburgerrestaurang flöt iväg.
Direkt på morgonen drog de rödgröna igång. Men istället för att trots allt vara lättade över försynen att ingen skadats allvarligt och att det skedde under glestrafikerad natt försökte man slå mynt av olyckan.
”Vägar o järnvägar rasar. Men regeringen drar då ned på pengarna till MSB o Länsstyrelserna för just kartläggning av behovet av klimatanpassningsåtgärder. Det är barockt”, skrev den miljöpartistiske riksdagsledamoten och språkrörsaspiranten Daniel Helldén på X, tidigare på X, tidigare Twitter. ”Orsak och verkan” kallade den socialdemokratiske riksdagsledamoten Olle Thorell att ”Slukhål äter upp E6. Men plastpåsar blir billigare.”
Även om vi levt i en värld där skatt på plastpåsar hindrat jordskred tas inte denna skatt bort förrän om drygt ett år. Likadant är det med budgeten. Den är inte antagen av riksdagen och har än mindre börjat gälla.
Inte nog med att argumenten om att en ny budget och avskaffad plastpåseskatt skulle utlösa jordskred är rätt löjliga, förändringarna har inte ens trätt i kraft. De rödgröna företrädarna förolämpar sina väljares intellekt med den här låga nivån.
Det blir alltmer tydligt att de rödgrönas ältande om klimatet, klimatsäkringsåtgärder och så vidare egentligen inte alls handlar om klimatet eller människors säkerhet. Det handlar bara om höja skatterna.
Bryr man sig om klimatnytta inser man det vanskliga i att alltid utmåla klimatförändringarna som orsak till olyckor oavsett hur lite man vet och oavsett om det är sant eller inte. Det slutar ju med att människor tror att klimatförändringarna också är lögner. Den som på allvar bryr sig om klimatet ökar inte med politisering av olyckor denna risk.
För det har i alla tider rasat i Bohuslän och Götaälvdalen. Det beror mer på underlaget än på extremväder. Om man nu prompt vill kritisera politiker är det i så fall mer rimligt att granska det lokala S-styret än regeringen. Dels för att regeringen faktiskt ökar anslagen till kommunernas klimatanpassningsåtgärder från 485 till 507 miljoner kronor, dels för att ju mer som framkommer, desto större blir frågetecknen.
Redan år 2020 avrådde länsstyrelsen från att bygga i området där det nu rasat. I samma veva framhöll Sveriges geologiska institut, SGI, att nivåerna i detaljplanen krävde utfyllnad långt över vad marken beräknades tåla. Som mest 8,5 meter jämfört med de allmänt hållna cirka 2,5 meter. SGI noterade i det material man yttrade sig över inte några åtgärder för att kompensera för detta. Till exempel pålning.
Visst för att det ser ut som att det ett tillfälligt upplag för schaktmassor som rasat, men vi ska nog ändå vara glada att raset hände innan det stod hus på platsen.
Sådana brister och dålig planering från politiker och projektörer är inget som kommer åt med höga bränsleskatter och plastpåseskatt. Inte heller av att politiker missbrukar olyckor för egen vinnings skull.