Det var en fråga som ställdes av flera rödgröna politiker vid måndagens sammanträde med fullmäktige när man ville revidera de ekonomiska målen på grund av coronakrisen.
Man jämställde de ekonomiska målen med alla andra mål för verksamheten trots att det borde vara känt vid det här laget att reglerna för den ekonomiska styrningen är överordnade alla andra mål.
Men som jag skrev redan i går är det lite olika det där med logiken och kontinuiteten när det gäller nuvarande opposition.
I går lämnade de in en motion, alla rödgrönrosa partier gemensamt, att återinföra kultur- och fritidsnämnden som de själva beslutade skulle läggas ner för ett par år sedan. I motionen finns inget spår av rannsakan eller ens nämnt att det var under deras ledning som beslutet togs (i politisk enighet och efter lång beredning och utredning).
Man anför att den beredning som man beslutade skulle ersätta nämnden inte blev så bra.
Den kritik som framförs i motionen är relevant. Genom att verksamheten inte hanteras i en nämnd utan en sluten beredning förloras transparens och frågorna har försvunnit från den politiska dagordningen. Men dessa konsekvenser var ju givna redan vid beslutet.
Några skrivningar om kostnaderna för det man vill göra syns inte heller till i motionen, det brukar det inte göra när skattepengar ska räcka till alla rödgröna önskemål. Ekonomi är bara viktigt när man kan trycka till allianspartierna.
Trycket är nu väldigt hårt, och befogat, mot nämnderna att åtgärda sina underskott och även om inte halva året har gått är det bråttom att vända trenden. Vänsterpartiet ville att man istället för att åtgärda skulle utreda vad det innebär att åtgärda miljonunderskotten.
Någon konsekvensanalys för vad som händer om man inte håller sig inom budgetramarna är man mindre intresserad av. Kanske för att det inte drabbar oss, vi som är här nu och kan tillgodogöra oss all fantastisk välfärd.
Men om vi varje år ska göra av med mer skattepengar än som finns så återstår bara två saker: minska välfärden eller tokhöja skatten. Eftersom all erfarenhet visar att höjd skatt hjälper för stunden men snart är även dessa pengar förbrukade är det föga konstruktivt.
Det är genant för sittande ledning att underskotten ökar. Inte tu tal om det. Ambitionerna och signalerna är det inget fel på, men det måste också börja bli resultat. Det krävs tuffa beslut, samtidigt som man ska parera oppositionens återkommande förslag som kostar ännu mer pengar.
För allmänheten blir det svårt att känna tillit till politiken när blocken har så fundamentalt olika syn på vad som behöver göras. Det är givet att det upplevs mer lockande att låta allt vara som det är, än att se bra verksamhet dras ner och ibland helt försvinna.
Men det valet finns inte. Det har försvunnit genom teknisk utveckling, läkekonstens framsteg, vår demografi, och av åtta års politisk ledning där man stoppat huvudet i sanden och hoppats att allt ska gå över.