Drygt 150 gotländska elever började i måndags på introduktionsprogrammet för att de saknar behörighet till gymnasiet. Det rapporterar P4 Gotland.
Det är 22 procent av alla elever och gör introduktionsprogrammet till det största.
Rektorn Luis Barnes på Wisbygymnasiet säger i ett inslag att han tror att betygssystemet kan vara en förklaring men att det också beror på bristande resurser för elevhälsan.
Varningsklockorna kan inte ljuda så mycket högre. Både för skolans misslyckande att se till att eleverna får behörighet, men också att den psykiska ohälsan bland elever är så stor att den i hög grad påverkar studieresultaten och därmed elevernas möjligheter vidare i livet.
Sveriges Lärare Gotlands ordförande tillika högstadieläraren Tomas Antonsson förklarar besparingar som en orsak, något som bland annat leder till svårighet att rekrytera behöriga lärare.
En snabb koll av grundskolans kostnader visar att den totala kostnaden inte minskat mellan 2022 (2 150 518) och 2023 (2 298 463) men det kan så klart ha behövts räknas upp mer än så för att klara behoven.
En tes som stärks av att titta ytterligare två år tillbaka, år 2021 kostade verksamheten 2 091 351 och 2022: 2 029 973. Antalet elever har legat ganska stadigt på knappt 6 000 (grundskolan) under samma period.
Självklart är det inte kört för eleverna som nu börjar på Introduktionsprogrammet. Tvärtom fokuseras här alla insatser på att ge möjlighet att komma in på ett nationellt program, eller till att de kan få ett arbete.
Alla elever följer en individuell studieplan för att på bästa sätt få bästa resultatet. Men givetvis hade det varit bättre för alla om insatserna kunde lagts under själva studietiden i grundskolan.
Betygssystemet som gällt sedan 2011 ses som orsak till såväl glädjebetyg som att alldeles för många stängs ute eftersom ett F betyder "icke godkänd" och därmed helt stopp för att gå vidare till gymnasiet.
Regeringen tillsatte en utredning för att gå till botten med dessa problem förra året.
Redan efter fem år konstaterade Skolverket att systemet hade brister, inte minst problem kring tröskeleffekterna. En elev kan få D trots att hen fått betyget A i alla delar av kunskapskravet förutom en del där eleven har fått E, menade lärarna då.
Man kan förmoda att lärarnas entusiasm över ännu en översyn med förmodat nytt system som ska implementeras inte är översvallande men å andra sidan verkar det befintliga systemet ha avgörande brister.