Under valrörelsen inför presidentvalet 2016 blev Hillary Clinton stämplad med det föga smickrande öknamnet ”Crooked Hillary”. Trumps valkampanj gick mer ut på att svärta ner Clinton med påhittade påståenden än att driva en egen seriös valrörelse. Det värsta påhoppet beskrev att Clinton bedrev ett pedofilnäste i en pizzeria i Washington. Något som känns så absurt att man drar på smilbanden, men påståendet fick fotfäste och är ännu förknippat med Hillary Clinton.
Det Trump gjorde gav inte honom inte så många fler anhängare, men det skapade ett så pass stort misstroende mot Clinton att osäkra mittenväljare slutligen valde att stanna hemma eller i värsta fall att rösta emot Clinton och då på Trump.
Politisk har demoniseringen av Clinton också inneburit en demonisering av det Demokratiska partiet och demoner kan man ju inte samarbeta med.
Följderna ser vi i dag i USA där den politiska polariseringen emellanåt lamslår landet. Senaste exemplet är misstroendet mot förre talmannen Kevin McCarthy. Trumpanhängarna inom Republikanerna ansåg att partikamraten McCarthy samarbetet för mycket med Demokraterna när han försökte få till en budget innan tidsfristen gick ut och de statliga utbetalningarna skulle stoppas. Politisk stabilitet genom breda överenskommelser har blivit omöjliga på grund av det hårda debattklimatet, och det vi nu ser är i stället ett kaos som breder ut sig.
Vad denna allt värre polariseringen kommer att utmynna i inför nästa presidentval kan vi knappt föreställa oss. Risken är uppenbar att det blir värre än senast och då slöt det med att Capitolium stormades.
I Sverige har det sen länge funnits ett hat mot socialdemokratin inom borgerligheten. Piltavlor med Palmes ansikte som mål och den berömda Palmedockan som kastades runt under ett stormöte inom Moderaterna 1985 är några exempel.
Vi har även under åren sett hur näringslivsorganisationer som ligger nära borgerligheten använt sina medel för att sprida felaktiga eller kraftigt överdrivna påståenden om Socialdemokraternas politik. Medel som du och jag varit med om att betala genom överpriser på varor och tjänster.
Hela arbetarrörelsen har tydligt tagit avstånd från Sverigedemokraternas politik, vilket gjort rörelsen till en måltavla för extremhögern. Förutom attackerna mot Socialdemokraterna har LO-förbund och ABF blivit utsatta för angrepp. Nu när SD fått makt över regeringens politik ser vi hur de använder makten till att minska arbetarrörelsens inflytande. Angrepp på lotterier, folkbildningen och fackliga skyddsombud är bara några exempel där SD nu nyttjar sin makt.
Nu ser vi också hur de tre borgerliga regeringspartierna går hand i hand med Sverigedemokraterna när det gäller demonisering av Socialdemokraterna. Påståenden som att S ligger bakom ett folkutbyte i Sverige och att S stöder militant islamism sprids nu av Tidöpartiernas företrädare. Sanningshalten i dessa påståenden är minimala, men det verkar inte bekomma partierna som i dag styr Sverige.
Om detta fortsätter kommer vi slutligen hamna i ett liknande läge som USA. Ett läge där riksdagen präglas av motsättningar i stället för samarbete. Ett läge där de stora förlorarna är vi som bor och lever i Sverige. Vi har ännu långt kvar till det läge USA hamnat i men om Tidöpartierna ändrar tonläge kommer det att drabba landet hårt och paralysera det politiska arbetet.