När man blir inbjuden av en politisk ”motståndare” är det enligt mig oartigt att tacka nej, om det inte finns saklig grund. Oavsett hur olika man tänker är det alltid givande att träffas då man kan få en annan förståelse för den andres åsikter. I går var jag inbjuden till Liberalerna på Gotland när de presenterade sin politik för den kommande mandatperioden. Och även om det i dag är 1 april så är inget i den här ledaren ämnat att lura någon.
Det är ett gediget arbete Liberalerna på Gotland har gjort. 100 sidor varav mer än en tredjedel är partiets lokala politik i skrift. Resterande sidor innehåller kommentarer från medlemmar, vilket i sig är en intressant läsning. Deras förslag presenteras med gedigen bakgrund där man kan få svar på varför de tänker sig just den lösning de kommit fram till.
Just den här omfattningen gillar jag som politiskt intresserad. Jag kan sätta mig in i partiets tankar kring frågorna på ett helt annat sätt än när partierna ”bara” spaltar upp vad de vill göra. Något för andra partier att ta efter. Men jag tror knappast den genomsnittlige väljaren tar sig tid att läsa igenom alla 100 sidor. Tar därför för givet att Liberalerna kommer att punkta upp sina viktigaste frågor i någon form av mer lättsmält valmaterial.
Den politik som Liberalerna på Gotland vill driva ser i mina ögon riktigt bra ut. L har till och med lyft upp ett antal Socialdemokratiska förslag exempelvis vill man nu se en Familjecentral vilket man så sent som i juni röstade emot att ens utreda. S har även lämnat in en motion där man vill utreda möjligheten till en familjecentral. En motion som av någon anledning ännu inte tagits upp i någon politisk församling. Men då frågan är viktig känns det skönt att L nu ändrat sig.
Liberalerna vill även utreda ett nytt lasarett vilket välkomnas av undertecknad, som är av samma åsikt. Nuvarande lasarett är för trångbott och ett nytt måste börja projekteras. Visserligen vill Liberalerna att man utreder hela sjukhusverksamheten och hur den ska se ut framöver, vilket är klokt, men ett nytt sjukhus finns med i den utredningen.
Skolan är ju Liberalernas nationellt stora profilfråga och under mandatperioden ställde sig Liberalerna, och Moderaterna, på skolledningens och lärarfackens sida, när frågan om skolans framtida organisation togs upp till beslut. Frågan splittrade alliansen, då Centerpartiet och Kristdemokraterna inte kunde gå med på några nedläggningar av skolor på landsbygden. Nu verkar även Liberalerna vänt lite i frågan och menar nu att det finns några skolor, som var med på nedläggningslistan, som inte kan läggas ner.
Liberalerna vill även införa anropsstyrd kollektivtrafik. En fråga som varit uppe för diskussion i tekniska nämnden, men där Alliansen har gömt undan frågan i en byrålåda genom att anse en motion från Socialdemokraterna som besvarad.
Det finns som sagt en mycket fin medmänsklig touch i Liberalernas lokala manifest. En syn på den svages rättigheter som går tillbaka till den tid då partiet hette Folkpartiet och Bengt Westerberg styrde med stor framgång. Tyvärr är det inte vad vi upplever när vi hör ledande partiföreträdare prata rikspolitik.
Skillnaden mellan rikspolitikernas höga tonläge och högersväng, jämfört med den lokala kloka socialliberala politiken underlättar inte för eventuella L-väljare att förstå vad partiet egentligen står för i dag? Den skillnaden är Liberalernas största problem och något som troligen gör att partiet ramlar ur riksdagen.
Om partiets lokala politiker och det socialliberala manifest à la Folkpartiet som nu presenterats kommer ge någon Westerbergeffekt och rädda kvar partiet i Regionfullmäktige återstår att se.