När finansminister Magdalena Andersson (S) i måndags presenterade regeringens budgetproposition innehåller den hela 74 miljarder i reformer. Bara den krisbudget som beslutades för ett år sedan har haft mer medel för nya satsningar. Det är satsningar på välfärd, klimatomställning, trygghet och jobb dominerar regeringens budgetproposition.
Enligt tunga ekonomiska instanser som OECD, EU och IMF är det viktigt att länderna fortsätter att stimulera ekonomin även om pandemins effekter minskar betydligt. Något Andersson tryckte hårt på under sin pressträff.
Hon pekade också på de stora skillnaderna mellan nuvarande regerings agerande i kris och det agerandet som Reinfeldts alliansregering hade under finanskrisen. Då fick kommuner och landsting knappt någon hjälp alls trots att krisen skapade stora tapp i skatteintäkter. Den s-ledda regering har däremot kompenserat kommuner och regioner flerfalt.
På liknande sätt jämförs satsningar på polisväsendet där Löfvens regering satsat dubbelt så mycket som alliansregeringen. När nu moderaternas ekonomipolitiska talesperson Elisabeth Svantesson beklagar att familjeveckan tar mer pengar än den satsning som genomförs på polisen bör vi tänka på den prioritering som Alliansen gjorde. Under alliansens åtta regeringsår fick polisväsendet ännu mindre resurser till förmån enorma skattesänkningar. Man kan ju alltid fundera över hur stora resursbehov polis och domstolar hade haft i dag om alliansregeringen prioriterade de verksamheterna under sina regeringsår.
Det kan också vara bra att veta att med de pengar som finansministern nu tillför polisväsendet får myndigheterna till och med mer än de begärt.
I siffror lägger regeringen bland annat 11,81 miljarder kronor på miljö och klimatförbättrande åtgärder, 17,76 miljarder på arbetsskapande åtgärder och 27,63 miljarder till förstärkning av välfärden. Men även närmare 9 miljarder i pandemiåtgärder, exempelvis pengar till regionerna för fortsatt vaccinering.
Men den stora frågan inför budgetomröstningen handlar inte om pengar. Den stora frågan är om budgetomröstningen kommer leda till en ny regeringskris eller inte. Den frågan bygger på hur mycket politiskt spel som oppositionen till höger tänker spela. Men även Centerpartiet och Vänsterpartiet behöver ta sitt ansvar. För att helt säkra landet från en ny regeringskris måste både C och V stödja regeringens budget. Om bägge väljer att lägga ner sina röster ger de Sverigedemokraterna inflytande över budgetprocessen. Något jag förstått att varken C eller V vill.
Frågan är vad C och V anser vara viktigast just nu. Få en budget som till största möjliga mån har sockrats med förslag de bägge gillar eller störta landet in i en ny regeringskris? Vill C och V ta ansvar för landet eller överlåter de bägge partierna det ansvaret till SD?
Som ni förstår kommer frågan om regeringskris ta så stort utrymme att frågan om budget för 2022 hamnar i skymundan.