Att skicka stridsflyg till Ukraina har varit omdiskuterat sedan kriget första dagar.
Det har argumenterats fram och tillbaka om hur det skulle gå till och i vilken utsträckning det är möjligt. Diskussionerna fick en ny fart i samband med att en koalition av västliga länder bestämde sig för att förse Ukraina med stridsvagnar.
För många, inklusive Ukraina, var det naturliga nästa steget just stridsflyg. Storbritannien indikerade i samband med president Zelenskyjs besök i London att de eventuellt var villiga att bistå Ukraina med stridsflyg, detta förtydligade premiärminister Sunak på säkerhetskonferensen i München med att säga att de är villiga att stötta alla som vill skicka stridsflyg till Ukraina.
Vad det verkar finns det tre huvudkandidater för stridsflyg till Ukraina, dessa är det brittisk-europeiska Eurofighter Typhoon, det amerikanska F-16 och det svenska JAS-39 Gripen.
Alla har så klart sina för- och nackdelar, men denna skribent är varken ingenjör eller luftmaktsteoretiker. Om man då i stället förlitar sig på vad experter säger kan man till exempel lyssna på Justin Bronk vid den brittiska tankesmedjan RUSI.
Den främsta nackdelen för både F-16 och Typhoon är baseringen, Ukraina använder sig av små flygfält och vägbaser för att flyga sitt nuvarande stridsflyg. För den som är bevandrad i svensk kallakrigshistoria låter nog detta koncept bekant.
Under kalla kriget, och även i dagsläget, var det svenska flygvapnet tänkt att flyga från vägbaser för att undvika bombningar av deras ordinarie flygbaser. Detta gör att också Gripen är designad för att kunna flyga från vägbaser och underhållas i enkla förhållanden av värnpliktiga. En möjlighet som både F-16 och Typhoon helt saknar.
Den nackdelen som alla dessa flygplan har, och som nog antagligen är det som bromsar stridsflygen mest, är utbildning. Att utbilda tar flera år, om flygaren redan har erfarenhet så kanske det kan gå att göra på kortare tid.
Dock är det inte bara piloterna som ska utbildas, det är också underhållspersonalen. Det är också en flerårig utbildning som kräver en fingertoppskänsla som inte till fullo kommer gå att lära ut i ett klassrum utan kommer av erfarenhet. Man skulle till och med kunna argumentera att det faktiskt är mer avancerat att lära sig än själva flygandet.
Allt detta gör att Gripen-plan i Ukraina sannolikt inte skulle få någon operativ effekt på ett antal år. Vi vet inte hur länge kriget kommer att pågå, vi vet dock att Ryssland inte kommer att ge upp.
Därför måste Sverige, och resten av världen, visa långsiktigheten i stödet till Ukraina. Genom att påbörja utbildning av ett ukrainska piloter och markpersonal kan vi visa att oavsett om kriget är över imorgon eller på tre år så kommer vi stötta Ukraina.
Slagordet på sociala medier innan Tyskland sa ja till att skicka Leopard-stridsvagnar var släpp leoparderna fria, det är nu dags att släppa griparna fria.