Trots att inflationen och världsekonomin är på väg upp igen efter pandemin så märks fortfarande dyrtiderna av för privatpersoner Dagens nyheter publicerade nyligen en artikel om hur många personer i Sverige oroar sig trots de skattesänkningar regeringen presenterat för budgeten 2025. Retoriken är både hård och hoppfull samtidigt. Man ska få mer pengar för att man arbetar. Vilket ju låter bra. Men, det sociala skyddsnätet om man blir arbetslöshet eller sjukskriven vill man sakta men säkert urvattna helt. I slutändan blir det gemene man som drabbas och de rika som gynnas.
Att oroa sig ekonomiskt är inte ovanligt. I en undersökning som Swedbank gjort är det var femte hushåll som oroar sig för att få saker och ting att gå ihop. Att Dagens nyheter bagatelliserar en vardag som består av röda lappar på affären, kylig lägenhet för att spara in på elektricitet och avsaknaden av mat hemma till barnen är okänsligt. Det handlar om att inte kunna se en verklighet bortom sin egen.
Det kommer från och med 2025 löna sig otroligt mycket att vara rik i Sverige. Något som inte kan tyckas gå hand i hand med våra grundvärderingar. Sverige som under decennier kantats av välfärd, socialism och ett tryggt socialt skyddsnät har nu förändrats. Det som en gång i tiden varit en plats där man känner sig väl omhändertagen när det skiter sig har nu blivit ett misstänkliggörande samhälle som vill utförsäkra en så fort som möjligt.
Välfärden är inte det den en gång har varit. Fortsätter man att satsa på andra ekonomiska aspekter så blir det konsekvensen. Den negativa utvecklingen vill Tidöpartierna, med Sverigedemokraterna i spetsen, ofta skylla på invandrarna. Att man behövt spendera resurser på invandrare och därför får svenska folket lida. Men höstbudgeten gör att alla, förutom rika män, kommer lida.
Regeringen kallar förslaget för ”Sänkt skatt för vanligt folk som arbetar” på sin hemsida, men det verkar råda tvetydigheter kring vilka som tillhör kategorin vanligt folk. Deras skattesänkningar innebär att en höginkomsttagare som Ulf Kristersson får flera tusenlappar extra över i plånboken varje månad. Medan de som både tjänar sämst och får Sveriges sjukvård att gå runt endast får några hundralappar extra. Hur kan det anses vara rättvist? Och hur kan regeringen rättfärdiga detta?
I slutändan är det de rika männen som går som vinnare ut från budgeten. Kristerssons regerings budget gynnar alltså personer som speglar han själv. Skattesänkningarna ger mest för de som tjänar allra mest - och den genomsnittliga höginkomsttagaren i Sverige är en 48-årig man. Mindre pengar till välfärden drabbar kvinnodominerade yrken. Det drabbar också kvinnor i högre utsträckning eftersom kvinnor nyttjar hälso- och sjukvården i högre utsträckning. Och man har dessutom valt att revidera bostadsbidragen genom att ta bort tillägget som tidigare varit tillfälligt, efter att Kronofogden rapporterat om att allt fler barnfamiljer vräks. Eftersom majoriteten av ensamstående med barn är kvinnor drabbar det kvinnor allra hårdast.
Det är tråkigt att se att Sveriges välfärdssystem sakta men säker urvattnas och att ett samhälle som endast gynnar ett fåtal personer tar form. Det är viktigt att alla medborgare i Sverige gynnas av politiken, särskilt under ekonomiskt svåra tider.