Ett problem med denna (ironiska) förhoppning är att alla dessa pengar bara finns i fantasin. I en rödgrönrosa värld där man inte behöver räkna alla minus med sin politik utan bara alla plus och goda ambitioner.
Socialdemokraterna påstår att med deras budget skulle det finnas 50 miljoner mer att fördela och fördela gjorde de friskt med stöd av SD vid måndagens sammanträde med regionfullmäktige. Drygt 17 miljoner i carte blanche för barn- och utbildningsnämnden.
Den längsta debatten handlade som förväntat om tilläggsanslaget till skolan. Till och med partierna själva hade svårt att hålla koll på att deras yrkanden höll ihop med vad de faktiskt tyckte. Skulle man ge tilläggsanslag eller godkänna ett underskott?
Men framför allt ville de rödgrönrosa skruva frågan till att handla om att långsiktigt finansiera den skolorganisation man beslutat om och att den politiska ledningen nu "smet från notan" för vad det beslutet kostar. Beslutet om årets underskott har ingenting med beslutet om skolorganisation att göra och debatten borde ha styrts upp bättre utifrån detta faktum.
Problemet man blundar för är att de pengar man vill skjuta till inte finns liggande utan måste tas nånstans ifrån. "Ta det från överskottet" tyckte någon. Vi är bara i september, håller just på att kanske kunna börja hämta oss efter pandemin, men de flesta med insikten klar att det är inte över förrän det är över.
Det beviljades många tillskott till olika verksamheter vid måndagens sammanträde. Gemensamt för de flesta var dock att de täckte kostnader eller uteblivna intäkter med anledning av just pandemin, kostnader som det behöver finns beredskap för. Dessa tillskott kan inte bli en anledning att ge alla mer pengar.
Det var onekligen svårt att välja bort måndagens riksdagsdebatt angående budgetpropositionen till fördel för mer lokala spörsmål som avhandlades i regionfullmäktige på Gotland. Men av de brottsstycken jag fick mig till livs från riksdagens plenisal stod det klart att Magdalena Andersson (S) verkar väldigt redo att axla partiledarrollen.
Hon var vass, lugn och spände ögonen i sina meningsmotståndare med en självsäkerhet som kanske fått sin näring i de famösa beskrivningar som gjorts av henne i försnacket till vem som ska efterträda Stefan Löfven. Som vanligt när det handlar om kvinnor på maktpositioner har hennes humör recenserats, hon har beskrivits som ilsken och "inte gå ihop med "andra namngivna kvinnor. Kvinnor ska vara sams och le, hur svårt ska det vara?
Man blir så oerhört trött på detta därför var det skönt att se finansministern och sannolikt blivande statsministern inge sån respekt i debatten.
Det betyder inte att jag sympatiserade med själva innehållet. Framför allt är det familjeveckan som fortfarande provocerar. Den marknadsförs som att 9 400 vårdnadshavare på Gotland får ökad frihet och en enklare vardag genom att vara lediga med sina barn.
Inte ett ord om att 9 400 ledigheter därmed ska lösas av arbetsgivarna, av vilka den största är Region Gotland. Men arbetsgivarnas kostnader för detta kanske kan täckas av den rödgrönrosa sedelpressen?