De drabbade av klimatförändringarna är många. På något sätt drabbas vi alla. Dock står de gotländska lantbrukarna rätt högt upp på listan över de som får skörda klimatförändringarnas negativa konsekvenser. Konsekvenser som upprör och som mynnat ut i en fientlighet gentemot ekologisk matproduktion, inte minst på den moderata ledarsidan i Gotlands Allehanda.
FN:s generalsekreterare António Guterres beskrev igår klimatkrisen som ett kollektivt självmord. Med det menade han att det antingen krävs en kollektiv handling för att uppnå förändring eller så kommer konsekvensen bli kollektivt självmord. Halva mänskligheten är i farozonen för översvämningar, torka, extremväder och skogsbränder. Nästan halva EU riskerar torka. Under måndagen träffades också ministrar från 40 länder i Berlin för att diskutera bland annat extremväder, höjda matpriser och brist på mat, samt fossila bränslen. Klimatkonferensen Petersberg Climate Dialogue uppmärksammar hur aktuell frågan är. Och aldrig tidigare har frågan varit så viktig som nu. Den kommer också absolut bli en av de avgörande frågorna under höstens val. Inte minst för de gotländska väljarna.
Och även om det är lätt att bli frustrerad över de miljöproblem man stöter på, så är lösningarna långt ifrån få. Det krävs bara en enorm politisk vilja. Och tålamod för att sätta sig in i och förstå vetenskapen.
På Gotlands Allehandas ledarsida skrev Pontus Westerholm en ledare (18/7) om hur det är radikal miljöpolitik som får bönderna i Nederländerna att demonstrera. Westerholm menar att bönderna demonstrerat sedan 2019 på grund av de striktare lagar som innebär att de behövt skala ner sina jordbruk. Och anledningen ska vara radikal miljöpolitik. Politiken som förts i Nederländerna är dock inte radikal – utan konsekvensen av vad som sker när man länge ignorerar ett problem och sedan snabbt behöver införa en strategi för att ställa om i sista sekund. I det har stödet till bönderna fallit kort. Man har inte fått varken finansiellt stöd eller kunskapen för att kunna ställa om. Och de omställningar man gjort har inte tagits i beaktande. Det hela har dessutom gjorts av Ruttes regering - ett högerliberalt parti.
Det handlar inte alls om ekologisk matproduktion, som Pontus vill få det till. Det handlar om ett litet land med hög befolkningstäthet, där närheten till flygplatser och andra fabriker alltid är max tre timmar bort med tåg. Kväveutsläpp från gödsel har lett till övergödning och andra problem. Därmed krävdes en hetsomställning utan dess like. Det är inte heller någon ”radikal klimatpolitik” eller ”jordbrukspolitiskt experiment” som utgjort detta, utan det hela har handlat om krishantering. Av en klimatkris. För att undvika kollektivt självmord.
Jag påstår inte att omställningen varit utan problem, men saker bör kallas vid sitt rätta namn. Man kan tycka vad man vill om Nederländernas beslut, men det är fel att likställa ekologisk produktion med radikala experiment. Det är inget annat än en skrämseltaktik med syfte att vinna röster från gotländska bönder.
Lyckligtvis befinner sig inte Sverige i en sådan kris. Inte än i alla fall. I och med att vi är ett mycket större land, med färre invånare så kommer vi förhoppningsvis inte ha så höga koncentrationer av kväve som gör att omställningen behöver ske så pass snabbt som i Nederländerna.
Med det sagt så behöver förändringen ske gradvis och den behöver ske nu.
Samtidigt behöver lantbrukare stöttas för att kunna göra de omställningar som krävs för att kunna odla även i framtiden. Dialog, kunskapsutbyte och finansiellt stöd är bara några av de stöttepelare som behöver komma på plats för att säkerställa att lantbrukare har en central del i processen.