Avståndet mellan bolagets ledning och de passagerare som använder deras tjänster har sannolikt aldrig varit större.
Risbergs uttalanden kan förstås så till vida att nej, alla priser är inte jättehöga. Men att han inte förstått att det inte är det som är poängen, det är ganska illa.
Som gotlänning ska du inte behöva åka mitt i natten utan möjlighet att använda tiden till att sova för att passera kommungränsen. Du ska inte behöva sitta och leta efter överkomliga turer och dessutom ha sån tur att en sådan finns just när du letar efter en sådan.
Det är inte ett lotteri det handlar om, det är vår landsväg.
Vi pratar inte om de höga priserna för att vi vill vara elaka mot Destination Gotland. Vi gör det för att prisläget är skadligt för Gotland som ort att bo och leva på. För att alla som är beroende av trafiken för att sälja sina produkter riskerar att slås ut.
"Politiker och näringsliv måste bevaka Gotlands behov, men det kan ju också finnas en faktor av att om man sprider ett budskap som av någon anledning missuppfattas av en bredare krets och gör att besökare väljer bort Gotland som resmål så kan det få en negativ effekt så till vida" säger Marcus Risberg till Helagotland.
Regionstyrelsens ordförande, Meit Fohlin (S), kommenterar detta med träffsäker saklighet i samma artikel:
"Finns det en risk att Gotland får en stämpel som dyrt att åka till?
– Så klart att den risken finns, men det är inte en följd av hur vi pratar utan en följd av prisutvecklingen".
Risken att Gotland stämplas som ett dyrt resmål uppstår dessutom om inte förr så när hugade resenärer bokar sin resa.
Alla förstår att även Destination Gotland drabbas av kostnadskris och lågkonjunktur i kombination med inflation. Ingen kräver att just Gotlandstrafiken ska gå fri från ökade kostnader.
Men de ökningar vi ser för att behålla puls i Gotlands livsnerv är inte rimliga. Att inte Destination Gotland står på sina kunders sida när detta lyfts från ett samlat Gotland är minst sagt problematiskt.
Man behöver inte hålla med om allt men i vart fall bekräfta problemet.
Ett annat problem, vid sidan om det nu aktuella höga prisläget, är att det i skrivande stund ställs samman ett underlag för kommande tioårsperiod, efter 2027. Och det görs i hemlighet givet att underlaget ska ut på anbud och därmed inte kan göras offentligt under tiden det tas fram.
För alla som är beroende av trafiken, det vill säga i stort sett varenda gotlänning, gäller en tid i total ovisshet om hur denna grundläggande infrastruktur kommer att se ut om bara fyra år. Vilka andra landsändar får leva i sådant limbo?
Det enda vi vet är att det kommer att finnas trafik och att staten kommer att betala för att den upprätthålls.
Något som kan ses som en detalj, men är nog så viktig, är att det måste finnas en stor skillnad i pris mellan nöjesresor och nödvändiga resor för fastboende. Jag minns inte när regeln försvann om att gotlänningar skulle resa för halva priset, det borde tas tillbaka.
Den provocerande ombokningsavgiften, oberoende av om du bokar av eller om, måste bort.
Och priserna för fastboende ska inte vara knutna till om du åker när du vill och behöver åka eller om du kan tänka dig att åka på nätterna istället för att sova.
Samtidigt som Tidö-regeringen meddelar att den noga följer avvecklingen av Gotland tar andra partier initiativ för att förhindra densamma. Centerpartiet har lagt ett förslag i trafikutskottet där man kräver att regeringen skyndsamt kommer med förslag på lösning så att boende och företag på ön garanteras rimliga förbindelser med fastlandet.
I skivande stund har bara Vänsterpartiet deklarerat att man kommer att stödja förslaget.