Den naturliga tanken har varit att krig är nåt som pågår långt härifrån, det skulle aldrig kunna hända här.
De senaste dagarna har vi fått en obehaglig påminnelse om hur skör denna trygghet är.
Alla har dock inte känt lika stort obehag. Vissa vill avfärda samtliga berörda länders ledningar och försvar och menar att det hela bara är "krigshets" och iscensatt för att stärka Nato och att Ryssland bara försöker försvara sig.
I våra grannländer på andra sidan Östersjön, i de baltiska staterna, är medvetenheten desto större. Under lång tid levde de på olika sätt under ryskt inflytande och så fort de blev fria anslöt de sig till Nato. Liksom elva andra nationer från det forna östblocket.
Det säger något.
Att Ukraina också en tid diskuterat att ansluta sig till såväl EU som Nato är självklart en viktig utlösande faktor för Rysslands agerande.
I söndagskväll kunde den som vill förstå det som händer få en bra överblick av först ett inslag i Agenda och därefter första avsnittet av två i en dokumentär "Hotet mot Ukraina". (Båda avsnitten finns att se på SVT Play).
I Agenda gav Estlands premiärminister Kaja Kallas en viktig och talande bild av läget. Hon underströk vikten av att inte gå i Putins fälla att börja förhandla för att gå de ryska intressena till mötes.
Hon klargjorde att det är Ryssland som skapat det spända läget, "nu erbjuder man sig heroiskt att lösa situationen" och minska spänningen i området. Som de alltså själva skapat.
Nato är en försvarsallians som expanderar när länder ber om att få ansluta. Om man känner sig hotad av en försvarsallians kanske det finns viss anledning till eftertanke.
Medan väst hotar med sanktioner om Ryssland inte "taggar ner" hotar Ryssland med ”militärtekniska åtgärder” om inte andra länder gör som de säger. Man kan välja vilket man tycker är den bästa metoden.
De landstigningsfartyg som Ryssland skickat in i Östersjön för att markera lämnade under gårdagen området. Kanske är maktkampen slut för den här gången. För folket i Ukraina är det dock långt ifrån över.
Nedmonteringen av det svenska försvaret har samtliga partier ansvar för. Förhoppningsvis har alla nu insett att det inte går att lämna Gotland åt sitt öde. Ingen tror på invasion och storkrig men en oförsvarad ö på strategisk plats mitt i Östersjön ger en lika tydlig signal som när man nu kraftsamlar för att visa motsatsen.
Man kan tycka vad man vill om dessa maktkamper och spännande av militära muskler. Men Rysslands agerande är långt mer än ett spel och den militära närvaro vi nu ser på Gotland är därför inte anledning till oro, tvärtom.
RÄTTELSE
I lördagens text under Liberal aspekt fick Milorad Dodik fel titel, han är serbisk representant i Bosniens presidentråd och inget annat.