I SVT/Novus senaste undersökning har småpartierna ett riktigt tufft opinionsläge. Kristdemokraterna, Centerpartiet, Liberalerna och Miljöpartiet ligger alla under fem procent. Kristdemokraterna och Liberalerna ligger till och med under riksdagsspärren och skulle om det var val i dag åka ur riksdagen.
Jag brukar inte lägga så stor vikt vid siffrorna i de olika väljarundersökningarna, men tendensen är alltid intressant. Den tendens vi nu ser innebär en mycket stark vind i Socialdemokraternas segel. Det är tydligt att den klarröda spinnakern är välfylld.
Även Vänsterpartiet och Moderaterna håller farten även om de saktat in lite sen valet. Men för de andra partierna är det så nära vindögat man kan komma. Deras segel har ingen vind att tala om utan fladdra ordentligt samtidigt som partiet driver baklänges mot en klippig strand.
Kristdemokraternas partisekreterare Johan Ingerö låter meddela att orsaken bakom deras dåliga siffror är att de ”ärvt en slags missnöjesvinter med tufft läge för svensk ekonomi”. Jo, missnöjesvintern har de absolut ärvt, men av den tidigare oppositionen som gjorde alltför att köpa röster genom omöjliga vallöften. Nu sitter den tidigare oppositionen på rikets tron och kan inte fullfölja sin fagra vallöften. Så att det blev en missnöjesvinter är väl inte så konstigt. Och en tuff ekonomisk situation brukar ju inte fungera ihop med borgerliga regeringar.
Varken krisen på 1990-talet eller den som skedde runt 2008 sköttes på något bra sätt och drabbade stora delar av befolkningen hårt. Nu ser vi en liknande utveckling.
Så det är inte så konstigt att siffrorna pekar neråt.
SVT/Novus visar att väljarnas stöd för Socialdemokraternas är på en mycket hög nivå. I den senaste mätningen är S till och med större än M och SD tillsammans.
Nu är det inte val förrän hösten 2026 och mycket kan ännu hända, men tendensen just nu är tydlig. S har vind i seglen medan småpartierna ligger i vindögat och sakta driver mot en klippig strand.
Chefslöner
Visst är det intressant att artikeln med inkomstlistan, där Gotlands tjugo i topp redovisas, lämnas utan uppföljning, medan regionchefernas inkomster granskas in på öret i flera artiklar.
Som jag skrivit tidigare fanns ingen regionanställd med på listan. Ingen av förvaltningsdirektörerna, inte ens regiondirektören fanns med på listan, men det är ändå deras löner som nagelfars av media och kritiseras av allmänheten.
Med på listan över de tjugo med högst inkomst för inkomståret 2021 fanns bland Gotlands-VD:n för ett medlemsägt företag med verksamhet i fler län. Jag ser likheter mellan skattefinansierade verksamheter och kooperativ/medlemsägda verksamheter. Bägge finansieras av ett kollektiv med inflytande över verksamheten.
Bägge verksamheterna använder pengarna till den egna verksamheten och eventuellt överskott ges antingen tillbaka eller överförs till nästa år. Det finns ingen vinst som försvinner till någon obskyr ägare med konton i skatteparadis. Det skulle med andra ord vara intressant med en lite djupare analys.
Vad tycker deras medlemmar om VD:s lön? Hur står sig den lönen jämfört med hens kollegor i andra delar av landet? Hur ser företagets styrelseordförande på VD-lönen?
Nu finns de vissa problem med privata företag, även kooperativ/medlemsägda, då de inte omfattas av offentlighetsprincipen. Regionens löner är offentliga och det räcker med ett mail för att få tillgång till dem, medan det krävs lite mer arbete för att hitta specifika företagsledares inkomster. Man behöver då veta namn, bostadskommun och födelsedata, och ha tillgång till taxeringskalendern. Vilket ni förstår inte är så många minuters arbete.
Offentlighetsprincipen är bra. Vi måste kunna granska vad våra inbetalda skatter används till. Vi måste kunna granska hur de viktiga verksamheterna vi valt att finansiera tillsammans fungerar.
Men när det inte finns någon att jämföra med, blir det problematiskt.
Exempelvis kan vi tycka ett regionens chefer har höga löner när vi jämför med oss själva, eller andra med vanliga jobb. Men är det jobb du, eller jag, har jämförbart med det jobb som våra förvaltningschefer har? Nej.
Är regiondirektörens jobb med ansvar för över 6 000 anställda ens möjligt att jämföra med en VD för en privat verksamhet med betydligt färre anställda. Nej.
Och finns det någon privat verksamhet där det jobb VD:n gör har så stor betydelse för så många. Regiondirektören har ju ansvar för utvecklingen av så många människors liv. Allt från skola till äldreomsorg har en enorm påverkan på människors liv.
Ändå blir regionens högre tjänstepersoners löner granskade och kritiserade, medan de riktigt höga lönerna som det privata näringslivets toppar plockar ut, får liten om ens någon uppmärksamhet eller kritik.