Islänningar blir ofta påminda om att det finns saker vi inte råder över. När jag läste om den pågående vulkaniska aktiviteten så framgick det att öns flygplatser och flygförbindelser ändå fungerade som vanligt. Annars har vi ju i hyggligt friskt minne att vulkanutbrott kan sätta stopp för allt flygande inom områden av kontinentala mått.
Vad kostar det islänningar att flyga, undrade jag. Jag kollade prisläget på sträckan mellan Reykjavik och Oslo, som borde ha hyggliga trafikmängder. Det visade sig att kosta ungefär lika mycket som jag betala för min senaste biljett från Bromma till Visby, i ett plan där de tomma sätena var många fler än de fyllda.
Däremot är det betydligt billigare att flyga Reykjavik till Oslo än vad SAS vill ha för en biljett från Arlanda till Visby i januari.
Är det inte märkligt? Det är 175 mil mellan Islands och Norges huvudstäder. Det är ungefär åtta gånger längre Arlanda/Visby (22,5 mil).
P4 Gotland har rapporterat att Region Gotland oroar sig över att flygtrafiken mellan Gotland och fastlandet är så bräcklig att den utgör ett potentiellt hot mot öns sjukvård. Både när det gäller patienttransporter och transporter av nödvändiga insatsvaror i vården. Regionen anser sig behöva ta fram planer för hur patienter ska kunna transporteras till fastlandet om öns redan krympta flygmarknad skulle få ännu mindre luft under vingarna. Både BRA och SAS har ju problem som skapar en turbulens som gör att alla delar av deras verksamheter måste ifrågasättas och utvärderas.
Flygplatschefen Gunnar Jonasson tonar ner riskerna för att Gotlands flygmarknad ska kollapsa. Hur som helst utgör Gotland en tillräcklig bas som är tillräcklig för stabil flygverksamhet, oavsett vem som ska utföra transportarbetet.
Må så vara. Jag tror i grunden att Gunnar Jonasson har rätt. Vilket inte hindrar att det kan finnas risker på kort och medellång sikt, när flygbolag hamnar på obestånd. Så jag tror att Regionen gör rätt i att förbereda sig för en sådan situation.
Jag undrar om inte prisbilden är en mycket starkt bidragande orsak, när Gotlands flygtrafik ligger långt under nivåerna före pandemin. Det var åtminstone vad jag tänkte när jag satt på det där nästan ödsliga planet från Bromma och förstod varför BRA kan ha hamnat i problem.