Enligt prognoser blir det ännu färre nästa år. Detta till följd av strukturella problem på den svenska bostadsmarknaden.
Enligt en prognos från Byggföretagen förväntas 56 700 flerbostadshus- och småhus börja byggas. Det är en betydande minskning från ifjol, då hela 68 100 nybyggnationer påbörjades. Ännu värre blir det nästa år enligt prognosen, då bara 45 100 nybyggnationer förväntas påbörjas. Det skulle innebära en minskning med 34 procent jämfört med 2021.
Denna dramatiska vändning sker till följd av flera faktorer. Priserna har ökat både på energi och frakt, och materialkostnader har enligt SCB ökat med 12,2 procent i april jämfört med förra året. Detta är delvis till följd av kriget i Ukraina som drivit på bland annat en drivmedelskris, men även av inhemska faktorer som effektbrist i elnätet. Utöver detta minskar även efterfrågan i takt med att räntor höjs och inflationen stiger, vilket båda även bidrar till hushållens minskade köpkraft.
Riksbanken har för första gången sedan 2014 höjt reporäntan över noll procent, och beräknar själv att den kommer behöva höjas ytterligare två till tre gånger till bara i år. Om räntan höjs samtidigt som de ökade kostnaderna ligger kvar innebär det en dubbelsmäll för landets byggföretag såväl som bostadssökande. Och det är ändå bara en del av problembilden.
Det är allmänt känt att det är mycket dyrt att bygga i Sverige, och det har varit så under lång tid. Det beror bland annat på Sveriges samtliga 290 kommuner ställer sina egna krav på nya byggprojekt. Det gör det svårare för byggbolagen att sänka sina kostnader genom mer standardiserad produktion. Detta har varit en drivande faktor i den svenska prisutvecklingen, som inte återspeglas i samma grad i resten av Europa. Det svenska bostadsutvecklande företaget Bonava är exempelvis ett av de ledande byggbolagen – i Tyskland. Bonava uppgav för några år sedan att en av anledningarna till att det valt att fokusera på den tyska marknaden, i stället för den svenska, är för att byråkratin är mycket mindre omfattande där.
Vi har alltså både akuta och långsiktiga knutar som behöver lösas upp. Drivmedelskostnaderna behöver sänkas, och vi behöver bygga ut vår elproduktion. Det bör även kommas ihåg att det senare sannolikt inte hade varit ett problem om vi inte avvecklat stora delar av vår kärnkraft. Kriget i Ukraina och dess effekter på världsekonomin är svårare att rå sig på, men genom bland annat momslättnader och minskande av arbetsgivaravgifter går det ändå att dämpa prisutvecklingen.
Att lösa de byråkratiska knutarna i Kommun- och Myndighetssverige kommer sannolikt ta längre tid, men det vore antagligen i slutändan den mest effektiva åtgärden. Som sagt var Sverige väldigt dyrt redan under normaltillståndet, och bostadskrisen vi redan befinner oss i visar ohållbarheten i det. Vi bör inte nöja oss med att vara bland de dyraste länderna i EU att bygga hus i.