Kärnkraft ger en fossilfri energi så själva produktionen är så klart hållbar.
Mest hållbart i processen är restavfallet. Det behöver lagras i toppsäkra behållare i 100 000 år.
Etthundratusen år.
Det är faktiskt inte riktigt rimligt att diskutera kärnkraft när vi vet vad den kostar, vad som händer i fall det sker en olycka, hur farligt avfallet är, samt inte minst: när alternativen finns!
Politikerna använder nu elkrisen för att på olika sätt visa handlingskraft och skapa förtroende inför väljarna. Det hade varit bättre om de satte sig ner och kom överens om ett system, ett hållbart sådant för att använda ett populärt uttryck.
Fast visst ja, det har man ju redan gjort.
Alliansen lyckades komma överens 2009 om att kärnkraften skulle "tillåtas" vara en fortsatt del av det svenska energisystemet men att den skulle bära sina egna kostnader. En stor stötesten för att hitta borgerlig borgfred hade därmed undanröjts.
Energiuppgörelsen 2016 satte ett mål att Sverige ska ha hundra procent förnybart elproduktion år 2040. I uppgörelsen ingick Socialdemokraterna, Miljöpartiet, Centerpartiet, Moderaterna och Kristdemokraterna. Liberalerna stod utanför och har alltid försvarat och förespråkat kärnkraft.
Nu vill M och KD att kärnkraft ska klassas som fossilfri. Med detta hattande är det svårt för alla inblandade att satsa på forskning och energiproduktion när de politiska förutsättningarna ska ändras med jämna mellanrum.
Politiska överenskommelser behöver vara breda och hållbara. Ny kärnkraft löser ingenting av den pågående elkrisen, som inte beror på svensk energipolitik och därmed inte heller kan lösas med enbart sådan.
Energimyndighetens chef Robert Andrén säger till Dagens Nyheter att vi får vänja oss vid att elpriset svänger, om än inte lika drastiskt som denna vinter.
"Nej, så enorma ökningar tror jag inte att det blir. Men det framtida elsystemet kommer att ha högre prissvängningar än vi har haft på senare år. Det kan vi å andra sidan hantera med energieffektivisering men också mer flexibilitet i hur och när kunderna använder sin el. Vi behöver också lagring i form av batterier och vätgas och vi måste modernisera våra elnät".
Just det.
Robert Andrén konstaterar också att Energimyndighetens analyser visar att det går att ha ett helt förnybart elsystem till 2040 och att "kärnkraften är inte en nödvändighet på sikt".
Klimathotet har inte kommit som en överraskning, det fanns högst närvarande 2016 när energiöverenskommelsen slöts. Vi har också sedan länge insett att elektrifieringen av industri och transporter kräver väldigt mycket mer el.
Men att kärnkraften inte på sikt är en del av denna lösning är en politiskt medveten strategi fattad i demokratisk ordning, det är inte nåt som kuppats igenom av Miljöpartiet som somliga vill ge sken av. Det är dessutom folkets besked till politikerna: kärnkraften ska avvecklas.