PÅ minst en punkt verkar det som om Moderaterna och Kristdemokraterna kan ge regeringens budget bakläxa. Vänsterpartiet vill stoppa sänkningen av arbetsgivaravgiften för unga och som framgick av gårdagens GA så har Sverigedemokraterna redan förklarat sig villiga att rösta med Vänsterpartiet i frågan.
'Moderaterna och Kristdemokraterna har ännu inte gett besked om hur de kommer att göra och Liberalernas partiledare Nyamko Sabuni sade i en kommentar att det är henne främmande att M och KD skulle hjälpa V med att stoppa en minskning av företagens kostnader. Centerpartiets vice ordförande Anders W Jonsson resonerade ungefär på samma sätt.
Det borde inte alls vara Moderaterna och Kristdemokraterna främmande. Det finns mycket goda skäl att hela oppositionen samlas kring detta.
Budgeten innehåller både stora utgiftsökningar och skattesänkningar. Kostnaden för att minska arbetsgivaravgiften för unga mellan 19 och 23 är 7,5 miljarder under 2021 och 9 miljarder under 2022. Stoppas denna sänkning blir underskottet i den oansvariga budgeten åtminstone så pass mycket lägre.
För det andra tycks regeringen inte ens ha försökt att seriöst utvärdera åtgärden och uppskatta vad den skulle ge för effekt. På grundval av tidigare erfarenheter finns goda skäl att anta att effekten inte skulle bli speciellt stor och att det skulle ge mycket mer om företagens börda lättades på något annat sätt. Stora och kostsamma åtgärder borde vara mycket bättre förberedda än så här.
För det tredje är det principvidrigt att beskatta olika gruppers arbete olika hårt.
Det föreligger ingen plikt för Moderaterna och Kristdemokraterna att stödja alla skattesänkningar, oavsett hur illa förberedda, illa konstruerade, illa tajmade och ekonomiskt ansvarslösa de är. De har all anledning att säga och försöka sätta stopp för politik som de på goda grunder anser vore skadlig för landet.
Det är Centerpartiet och Liberalerna som borde fråga sig varför de medverkar till en budget som kastar alla hänsyn till hushållning överbord. Hur kan de samverka med Socialdemokraterna och Miljöpartiet för att utan goda skäl överge alla lärdomar om betydelsen av återhållsamhet och stabilitet i statsfinanserna?
Att det vore en näsknäpp för regeringens stödpartier om M och KD samverkar med V och SD för att stoppa en del av budgeten är i sig inget argument för att göra det. Ansvar för landet ska naturligtvis övertrumfa småaktiga slängar. Men när en näsknäpp blir bieffekt av ansvarsfullt agerande så gör det ju inte ont.