Det finns inga goda skÀl att undvika en god jul

Hur biter det svenska stÄlet egentligen, nu för tiden?

Balkongtomte. UppblÄsbar glÀdjespridare.

Balkongtomte. UppblÄsbar glÀdjespridare.

Foto: Fredrik Sandberg/TT

Ledare2024-12-20 08:45
Detta Àr en ledare. PÄ hela Helagotland publiceras ledarartiklar frÄn GotlÀnningen, Gotlands Folkblad och Gotlands Allehanda.

StÄltillverkaren SSAB fÄr en ju att undra om det inte har blivit vÀl slött. Det finns en lÄng och stolt tradition av jÀrnhantering och stÄltillverkning i Sverige. Redan under viktingatiden tillverkades Europas bÀsta svÀrd, med varumÀrket Ulfbehrt. SvÀrd som hade ett stÄl som var sÄ överlÀgset att de bÄde var starkare och böjligare Àn alla andra europeiska svÀrd.

Nu var det i och för sig fÄ vikingar som hade rÄd med dessa dyra svÀrd. Det var fler som bar yxa. Man har ocksÄ hittat förfalskningar med sÀmre stÄl dÀr varumÀrket Àr nÄgot annorlunda stavat och utformat. UngefÀr som sÄdana dÀr piratkopior av klockor eller handvÀskor dÀr förfalskaren inte ens har lyckats kopiera sjÀlva varumÀrket, Àn mindre kvaliteten. Och stÄlet till de bÀsta Ulfbehrt-svÀrden, eller Ätminstone tekniken för att framstÀlla det, importerades förmodligen frÄn Mellanöstern. Men ÀndÄ. PÄ nÄgot sÀtt mÄste en stolt tradition börja.

Den som skrev om hur det svenska stÄlet biter var skalden och biskopen Esaias Tegnér. Han skrev under första halvan av 1800-talet, om hÀndelser ett sekel tidigare under Karl XII. En hyllningsdikt till en krigarkung av en sort som tappat sin popularitet. Det var för övrigt "moskoviter" som stÄlet skulle prövas pÄ. Ryssar alltsÄ.

Nu Ă€r det SSAB som Ă€r Sveriges ledande stĂ„ltillverkare, men vĂ€rldsrykte. Företaget har i dagarna dock börjat omtalas i mindre smickrande ordalag efter att ledningen riktat en uppseendevĂ€ckande uppmaning till sina medarbetare. Expressen var först med att rapportera om hur SSAB inte vill att det anstĂ€llda ska önska varandra ”god jul”. De ska sĂ€ga "god helg" istĂ€llet sĂ„ att ingen som inte firar jul ska kĂ€nna sig exkluderad.

Jag finner det mycket besynnerligt. Om man bor i Sverige, dÄ Àr det vÀl exkluderande om man INTE blir önskad en god jul?

Jag ska inte gĂ„ upp i falsett om kulturskymning och förfall. Även om julfirandet förlorat mycket av sitt religiösa innehĂ„ll, sĂ„ Ă€r det Ă€ndĂ„ en tradition som Ă€r mycket stark och inte hotas av Ă€ngsliga företagsledningars försök att uppfostra sina anstĂ€llda att vara politiskt korrekt. Men de har anledning av att fundera över hur mĂ„nga som tar anstöt av en leende önskan om en god jul. Och hur mĂ„nga som tar anstöt av förnumstiga och tramsiga instruktioner om vĂ„dan av julhĂ€lsningar.

SSAB hade för övrigt fler tips pĂ„ sitt intranĂ€t: I stĂ€llet för att sĂ€ga ”efter jul” kan vi sĂ€ga ”efter helgerna” eller ”i början av Ă„ret”.

Vad sĂ€gs om ”efter att helvetet har frusit till is”?

GA

Detta Àr en ledare frÄn Gotlands Allehanda, som Àr oberoende moderat.