Blir det den mest högerkonservativa regeringen någonsin i Sverige efter valet om knappt tre veckor? En del mätningar tyder på det. Läget är ju väldigt jämnt så en övervikt för högersidans fyra partier med ett eller några mandat kan mycket väl inträffa.
Politiskt har Moderaterna och Kristdemokraterna, de partier som med säkerhet kommer med i en sådan regering i så fall, nu en väldigt högerliggande politik på flera områden. Som om brottsbekämpning, där KD bland annat vill skärpa straffen för unga som begår brott. Och skatter där M inte vill ha några höjda skatter men det ska ändå anslås runt 40 miljarder kronor mer till försvaret (för att nå andelen 2,0 procent av bnp om några år. Nato-länder bör ju ha den nivån i försvarsanslag).
Och satsningar på brottsbekämpning som kommer att kosta flera miljarder kronor mer för rättsväsende, polis och fängelseplatser. Finansieringen blir troligen nedskärningar i bland annat a-kassan och sjukersättningen.
Sverigedemokraterna vill dock inte ha sämre a-kassa och sjukförsäkring. Så det blir intressant att se hur en eventuell M+KD-regering lyckas förhandla fram en budget med SD och finansiera ökade anslag till bland annat försvaret och rättsväsendet.
Dessutom vill M, KD, SD och L ha mer kärnkraft. Och eftersom ingen privat aktör vill finansiera det kan det bli aktuellt för dem att subventionera nya kärnkraftverk med skattepengar. Hur det ska finansieras med nedskärningar och inte med höjda skatter blir intressant att se i så fall. Det finns alltså mycket som regeringsunderlaget för Ulf Kristersson i form av SD, L, KD och M kan vara oense om.
Det kan vara en poäng att fundera på hur Sverige kan se ut om Ulf Kristerssons regeringsunderlag får majoritet i riksdagen. Någon kan invända att det är nuvarande regering med S och dess underlag med C, MP och V som ska fokuseras. Men det finns inget som säger att det är större sannolikhet att Magdalena Andersson kan bilda regering efter valet än att Kristersson kan göra det. Nästan alla val i över 50 år har varit öppna i att de kunde ha gått annorlunda än hur det verkligen blev.
Om SD blir större än M har för övrigt ingen stor betydelse för regeringsbildningen annat än att förhandlingsstyrkan för SD förbättras. SD behöver inte vara med i regeringen även om SD blir större än M. I Danmark efter valet 2015 regerade borgerliga Venstre som fick knappt 19 procent och hade Dansk Folkeparti, som liknar SD politiskt, på 21 procent utanför regeringen men som en del av sitt underlag och att få stöd för budgetar från.
Valet i höst kan sluta med att Kristersson blir statsminister. Då kan vi få de där budgetförhandlingarna om nedskärningar i välfärden och dess sjukförsäkring och arbetslöshetsförsäkring för att finansiera sådant som höjda försvarsanslag, fängelsebyggen, subventioner till nya kärnkraftverk och en del annat som Moderaterna lovat att inte höja skatter för att få pengar till. Eller så blir det ingen finansiering utan budgetunderskott istället.
Eller så kan det sluta med att Kristersson inte blir statsminister. Hans parti, Sverigedemokraterna och Kristdemokraterna, blir då fortsatt i opposition liksom Liberalerna som nu är på den högerkonservativa sidan.
En moderatledd regering efter valet 11 september skulle komma att bedriva en tydlig högerpolitik. Och Kristerssons parti avser att inte höja skatter trots att flera ökade kostnader för staten är på gång. Bara nedskärningar i statens utgifter, där välfärden utgör en stor del, kan ge pengar till det om inte budgetunderskott i statens finanser ska tillåtas att uppstå.