Läser i Dagens Nyheter om företag som nischat sig på att hjälpa personer och företag att tvätta bort negativ publicitet på Internet. Det borde finnas en oändlig marknad för den tjänsten.
Vi vet vad en enda bild, lösryckt ur sitt sammanhang och tagen i ens ungdom, kan leda till i form av negativ publicitet och inverkan på yrkeslivet. När Ida Karkiainen tillträtt som civilminister i Magdalena Anderssons regering, tog det ungefär tre sekunder innan nån mejlat en bild till nån sajt, en bild där hon ansågs "heila". Hon var 16 år på bilden men fick ändå, nu som vuxen försvara och förklara vad hon egentligen gjorde, varför höll hon upp armen? Hade hon för vana att heila på fester?
Kommer det fram att man betalat för att få bort obehagliga uppgifter på Internet finns ju självklart risken att man misstänks ha något ännu värre att dölja. Bäst är nog ändå att stå för sina eventuella pinsamheter. Det är orimligt att kräva att en person som är aktuell för ett politiskt uppdrag eller annan maktposition inte ska ha gjort ett enda misstag eller dumhet under hela sitt liv. Det borde snarare vara ett varningstecken. Att dölja misstag brukar aldrig hjälpa, tvärtom.
Det man skulle vilja kunna sortera bort är påhittade nyheter och medveten desinformation. I dagarna gick Hovet ut och dementerade ett rykte som fått stor spridning om att Kronprinsessan och Prins Daniel skulle skilja sig. En skvallersajt utan skrupler hade spridit detta rykte under en längre tid och till slut blev det ohållbart.
Utsätts man för falska påståenden så ställs man inför ett val: kommentera och därmed "legitimera" källan eller ignorera för att visa att det inte är värt att kommentera?
Inför valrörelsen kommer det att spridas mängder av påståenden och uppgifter som är medvetet vinklade för att uppnå olika syften. Det hör till och väljarna har så klart ett eget ansvar att vara källkritiska och bedöma olika åsikter och perspektiv.
Rena lögner förklädda till "åsikter" är svårare att acceptera. Det finns politiska spinn från valrörelsen 2013 som är osanna men som fortfarande sprids som sanningar. Och M och KD vägrar sluta sprida myten att det var C och L som spräckte Alliansen när det var de själva som tog steget över till SD.
Söker du på mitt namn kan du läsa påståenden om att jag är en lögnare i nivå med Trump, att jag mobbar och jämför fackligt arbete med fascism. Eller det färskaste exemplet, att jag liknar facket vid maffian samt hyser ett "misstroende och agg mot att arbetarklassen organiserar sig". Källa för samtliga dessa exempel är Gotlands Folkblad, senast i tisdagens tidning. Det är också den enda källan på hela Internet eftersom inget av det är sant.