Bland annat har Dagens ETC nyligen avslöjat att Sverigedemokraterna har avlönade personer, så kallade nättroll, som via falska konton eldar på drev och sprider desinformation för att stödja SD.
Aftonbladet Kultur har med hjälp av dataanalysexperten Alberto Escorcia granskat framför allt Twitter och funnit att troll och automatiserade konton, så kallade bottar, agerar som stöd för SD och Moderaterna.
Men det behövs inte anonyma nättroll eller falska konton för att partiernas budskap ska spridas i syfte att skapa uppmärksamhet i traditionella medier. Sverigedemokraterna är duktiga på att skapa spinn alldeles öppet och deras metoder är både genomtänkta och raffinerade. Även Moderaterna har en trio aktiva twittrare som öppet agerar på liknande sätt för att provocera och säga sånt som partiet inte öppet kan skriva.
Det tydligaste aktuella exemplet är när SD:s rättspolitiske talesperson la ut en öppet rasistisk tweet om tunnelbanetåget de köpt reklamplats på och som skulle köra tillbaka invandrare till Kabul med enkel biljett.
Syftet var självklart att inlägget skulle skapa spinn och (fullt rimlig) upprördhet. Sen kunde Andersson kommentera att det var ett "skämt" medan andra i partiledningen kunde säga att de inte sett tweeten eller att den var "olämplig". Samtidigt som partiets sympatisörer som anser att partiet blivit för mesigt kunde glädjas åt att de hårda buden mot invandrare fortsatt lever kvar även i partiets topp.
Här är de nyttiga idioterna också medvetna konsekvensen, man vet att syftet är att skapa uppmärksamhet men själva budskapet är för viktigt för att låta det passera. SD vann sina gräsrötters gillande men fler fick också upp ögonen för vilka budskap det numera är rumsrent att sprida.
Mer allvarligt är när enskilda inlägg av trollkonton får orimligt mycket utrymme på nyhetsplats. Som att något inlägg "rasade" över att artisten Håkan Hellström bjudit upp klimataktivisten Greta Thunberg på scenen under sina konserter i Göteborg. Här var betet så uppenbart politiskt att seriösa medier borde hålla sig för goda för att nappa.
Men det blev rubriker om "publikens hårda kritik" mot tilltaget.
I tidningen Journalisten (utges av Journalistförbundet) kritiserar mediestrategen Brit Stakston det faktum att medier har en tendens att förstora betydelsen av inlägg och debatter på Twitter, en plattform där få ur allmänheten hämtar sin information.
"Analysera i stället för att tolka det som sker på Twitter som en temperaturmätare på debatten, för det är det inte. Twitter är en marginell tjänst. Väljarna är inte på Twitter – det är journalisterna som via sina traditionella medier själva sprider den skeva bilden av valdebatten på Twitter" säger hon till tidningen.
Här finns en viktig distinktion att göra. Det högt uppsatta partiföreträdare sprider i sociala medier bör självklart granskas. Enstaka inlägg av anonyma konton eller enskilda privatpersoner är en helt annan sak.