Enligt förslaget ska det gå att – utan diagnos – byta uppgift om kön i juridiska sammanhang som exempelvis pass. Förslaget om juridiskt kön baserat på självidentifikation, som har stöd av de rödgröna partierna, behöver en noggrannare analys av dess påverkan på ungdomar, på kvinnors rättigheter och på jämställdheten i Sverige.
Se bara på problematiken med idrott och de uppdelningar av resultat som faktiskt görs på grund av de biologiska skillnader som finns mellan kvinnor och män. Ett juridiskt byte av kön raderar inte den biologiska fördel som de manliga könshormonerna innebär. Hur blir det då med kvinnlig idrott i framtiden?
Förslaget öppnar även dörren för kriminella att utnyttja möjligheten att byta kön i kriminella syften, eftersom det också innebär ett byte av personnummer. Görs detta i flera led blandas korten lätt bort. Om en person kan ändra sin könsidentitet i olika register, kan det leda till oönskade situationer. En dömd pedofil kan få arbete på en förskola, en våldtäktsman kan hamna på ett kvinnofängelse och en våldsam man kan få jobba på ett boende för utsatta kvinnor. Det här är reella problem som i förlängningen kan få allvarliga konsekvenser.
I förslaget ligger därtill en sänkt åldersgräns till 16 år trots skarpa varningar från såväl olika läkare som olika institutioner. Diagnosen dysfori har ökat exponentiellt de senaste åren. Speciellt inom gruppen unga kvinnor där den ökat med 2 300 procent mellan åren 2007 och 2017 (Läkartidningen 19/11-19).
Statistik från Socialstyrelsen visar att nästan ingen under 25 år fick diagnosen könsdysfori år 2001. Socialstyrelsens råd är numera tydligt med att en utredning om könsdysfori ska få ta tid och att den samtidigt handlar om andra områden i livet, vilket kan betyda att hjälp från annan vård kan bli aktuell i stället. Könsdysfori går nämligen ofta hand i hand med andra diagnoser (Läkartidningen 12/2-20).
Att erbjuda 16-åriga ungdomar en enkel möjlighet att byta juridiskt kön, kan bli första steget till ingrepp som inte är reversibla. Känslan av utanförskap, osäkerhet och identitetskris som tidigare förknippats med puberteten, erbjuds nu en alternativ lösning:att vara född i fel kön.
Det finns självklart de som även efter puberteten fortfarande känner så, och då kan ett könsbyte vara aktuellt. Men inte förutan en diagnos och rätt inramning av sjukvården. Ofta behöver ungdomar stöd och stöttning i stället för en quick-fix.
Moderaterna och Liberalerna har såpass bråttom att dra igenom detta förslag i riksdagen att de lämnat samarbetspartierna Sverigedemokraterna och Kristdemokraterna ensamma att protestera. Inte ens uppmaningen att skicka förslaget på remiss har hörsammats. De två partierna borde lyssna på Socialstyrelsens råd – en utredning ska få ta tid.