De med färskast erfarenheter är alla de som kommit hit, på flykt. Attityderna mot dessa människor hos fler och fler i vårt land visar att vår egen förmåga att förstå krigets fasor, är minst sagt begränsad.
Det som nu händer i Ukraina har många likheter med starten på Gulfkriget för drygt 30 år sedan och Iraks invasion i Kuwait. En ledare och despot med storhetsvansinne anser sig ha rätt att lägga under sig andra länder. Även då svarade omvärlden med starka protester och sanktioner. Händelseutvecklingen sedan dess känner vi till.
Saddam Husseins ord från 2003 känns också välbekanta:"Irakierna önskar inte krig, men om krig tvingas på dem – om de angrips och förolämpas – kommer de att försvara sig."
Idén om att vara angripen och kränkt är också president Putins försvar av sin invasion i Ukraina.
Det som är allra svårast att förstå är hur en president med vanföreställningar kan ha sådan makt att han kan genomföra en invasion i ett grannland, under osannolika förklaringar om att man ska befria landet från en junta som tagit makten i Kiev.
Alla måste se omvärldens samlade reaktioner och konsekvenserna som agerandet lett till sedan Putins famösa brev med krav på att säkerhetsläget från Kalla kriget skulle återställas. Det är högst osannolikt att Putin kommer att överleva politiskt efter att ha startat krig i Europa 2022. Det är inget oplanerat eller oförväntat som nu sker. I månader har han aviserat att Ukraina ska invaderas. Ingen har lyckats övertyga honom om vilken totalt vansinnig idé det är.
Det är vidrigt att se det som händer i Ukraina och tankarna går till det ukrainska folket, men också till det ryska, att leva i ett land styrt av en galning, hur ska man gå vidare efter detta?
Och hur ska man få stopp på Putins krig utan att det eskalerar till något ännu större? Man får aldrig överge diplomatin sa Jan Eliasson i Sveriges Radio i går. Sant så klart men inget verkar ju bita på Putin. Hans senaste tal har beskrivits som en uppvisning i galenskap där han också öppet häcklar sina tjänstemän.
Hela hans syfte att utöka Rysslands territorium och makt verkar leda till motsatsen. Omvärlden och väst sluter sig samman än starkare och länder som vant sig vid demokrati och frihet från Ryssland får ännu starkare argument för att gå västerut.
Olika bedömare beskriver läget som både det bästa och det sämsta för Sverige att gå vidare mot ett medlemskap i Nato. Får Putin för sig att återerövra andra länder där det finns rysk befolkning ligger de baltiska staterna illa till. Sannolikheten för att det ska ske är plötsligt inte utesluten. Och då ligger Gotland väldig bra (eller dåligt) till. Skulle även Sverige vara anslutet till Nato skulle den dörren vara stängd för Putin.
Man kan mycket väl vara emot ett Natomedlemskap utan att föra vidare rysk propaganda och hojta om att det svenska försvaret vill hetsa fram ett krig. Det som händer nu visar också varför det är så allvarligt med politiker som inte kan välja mellan diktatorer och demokratiskt valda ledare. De som har svårt att göra dessa val borde hållas långt från makten att leda ett land.