"Till främjande av ett fritt meningsutbyte, en fri och allsidig upplysning och ett fritt konstnärligt skapande ska var och en ha rätt att ta del av allmänna handlingar".
Två av Sveriges grundlagar – Tryckfrihetsförordningen och Yttrandefrihetsgrundlagen – reglerar medborgarnas rätt att yttra sig och låta andra ta del av det man har att säga.
Det är något värt att både värna och ära.
I Tryckfrihetsförordningen finns också Offentlighetsprincipen reglerad. Den innebär att alla har rätt att ta del av allmänna handlingar för att få insyn i riksdagens, regeringens, myndigheternas och kommunernas arbete.
Journalister har ingen annan, mer utökad, rätt än vilken medborgare som helst. Den som begär ut en handling behöver inte ens säga sitt namn eller vad hen ska använda handlingen till.
Vid ett arbete med en nyhetsartikel upptäckte GT:s reporter Paula Zielinski att det var något konstigt med vissa handlingar i diariet. Känsliga handlingar om missförhållanden försvann plötsligt från diariet vilket självklart väckte frågan om regionen medvetet mörkar handlingar.
Då och då görs olika provtryckningar av offentlighetsprincipen av journalister. Detta för att dels kolla hur lagen följs, dels för att upprätthålla myndigheternas ansvar att alla måste vara utbildade och införstådda med hur offentlighetsprincipen fungerar.
Den här gången uppdagades dock felet i samband med ett sedvanligt journalistiskt arbete. Region Gotland rättade snabbt till felet som de säger beror en överföring av diariet till en ny plats på regionens internetsajt. Men GT:s reporter fick också veta från anställda att det fanns en rutin att avskilja sekretessbelagda handlingar i ett "internt" diarium.
Detta är självklart väldigt allvarligt oavsett förklaring. Båda förklaringarna kan ju också vara sanna och oavsett vad så visar det att det finns brister i kommunikationen inom regionen. Det handlar ju faktiskt om det som gäller enligt vår grundlag.
Jag uppfattar också att regionen är uppriktigt glad att bristerna uppdagades.
Rätten att ta del av allmänna handlingar ska ju också vägas mot den enskildes rätt till integritet. Man kan alltså inte begära ut handlingar om en privatperson hur som helst. Men handlingarna ska finnas synliga i diariet även om hela eller delar av innehållet är sekretessbelagt.
När privata aktörer började utföra uppdrag inom vård, skola och omsorg, märktes snart att offentlighetsprincipen borde utökas att även gälla dessa företag. Kommuner och regioner är därför skyldiga att kontrollera och följa upp verksamhet och att allmänheten har insyn. En lika naturlig koppling vore att alla anställda i företag som helt eller delvis finansieras med skattepengar, skulle ha samma meddelarskydd som offentliganställda har.