Intervju
Arpi har en bakgrund på bland annat Svenska Dagbladet och driver i dag Podcasten En rak höger.
Varför vann Donald Trump presidentvalet?
– Framför allt var det väl därför att han hade en effektiv valkampanj. Budskapet var att Donald Trump stod över sådant som kulturkrig och identitetspolitik. Ett exempel som illustrerade detta var när republikanerna i en politisk annons framställde valet som en kamp mellan två perspektiv: ”Kamala Harris is for they/them. Donald Trump is for you”. Det låg en del i det. Trump talade om frågorna som rörde människors vardag – om jobb, gränssäkerhet och möjligheten till en trygg framtid för familjer. Det är frågor som ofta hamnar i skymundan i ett polariserat politiskt klimat, men Trump lyckades göra dem centrala i debatten. Samtidigt misslyckades Demokraterna med sin strategi att få honom att framstå som kvinnohatare eller abortmotståndare, vilket förmodligen stärkte hans position hos vissa väljargrupper.
Många skulle väl säga att Trump också drev kulturkrigsfrågor.
– Det fanns nog de som mobiliserades av kulturkrigsfrågor i båda lägren. Men det är sant att vissa av de här frågorna, särskilt transfrågan, kan ha varit till republikanernas fördel. Till exempel finns det nog många – även bland kvinnor – som tycker att transkvinnor inte ska tävla mot biologiska kvinnor i sport. Och som är oroliga för att barn utsätts för transideologin. Det har varit en stor fråga i USA, och där har det ofta saknats utrymme för att kritisera eller ens ställa frågor om dessa förändringar. Trumps förmåga att adressera denna oro, gav honom ett försprång hos vissa väljare.
Hade du röstat på Trump om du både i USA?
– Jag tror ingen kan svara säkert vad de hade röstat om de var amerikaner. Då är man ju i ett annat sammanhang, där de politiska prioriteringarna ser annorlunda ut. Som svensk och europé oroar jag mig över frågor som eventuella tullar eller hur det fortsatta stödet till Ukraina ser ut, eftersom det påverkar oss direkt här i Europa. Men det är inte svårt att se hur amerikaner kan resonera annorlunda, beroende på vad som ligger närmast deras vardag. Till exempel kanske de tänker mer på inhemska jobb, skatter och sjukvård – frågor som påverkar deras liv direkt. Det perspektivet kan vara svårt att översätta till en europeisk kontext. Jag kan därför bara säga att jag förstår varför vissa röstar på honom och andra inte.
En del säger att Trump vann på grund av ekonomin, andra på grund av migrationen. Vad säger du?
– Jag skulle svara att ekonomifrågan i USA, precis som i Sverige och Västeuropa, är sammantvinnad med frågan om migration. Många latinoamerikaner röstade på Trump, inte trots, utan på grund av, hans migrationspolitik. De arbetar ofta i yrken som utsätts för konkurrens från illegala migranter. Enligt en vänsteranalys borde de ha röstat på Demokraterna, som driver på för större invandring och mer inkluderande reformer. Men Trump lyckades tala till deras vardagsproblem och deras oro för konkurrens på arbetsmarknaden. Han förstod deras situation bättre och kunde presentera en politik som uppfattades som mer konkret och handlingskraftig. Det var en av nycklarna till hans framgång.
Finns det något som svensk höger kan lära av Trumps framgångar?
– Det man kan lära sig är att det går att göra motstånd mot den rådande normen i vissa frågor. I klimatpolitiken, transfrågan, identitetspolitiken och det som jag och andra har kallat genusdoktrinen, behöver man inte automatiskt acceptera rådande teser. När svensk höger inte tar den striden bidrar man till sin egen undergång på sikt, även om det på kort sikt kan finnas taktiska skäl till att avstå. Man behöver inte acceptera vänsterns hegemoni. Man måste hävda rätten att ställa kritiska frågor, att ifrågasätta galenskaper och använda politikens makt för att förändra.
I den svenska debatten är det många till vänster som stödjer Demokraterna medan en del till höger känner sympati för Republikanerna. Men går det att jämföra vänster och höger här och där?
– Ja, jag tycker att det går att se samma utveckling i Europa som i USA. Demokraterna i USA är de utbildades parti, elfenbenstornets parti, med en bas av människor som har studerat vid prestigefulla universitet och gjort akademiska eller karriärmässiga framsteg. Republikanerna har å sin sida blivit partiet för entreprenörer, människor på landsbygden och de som arbetar i traditionella yrken.