I en uppmärksammad granskning i Aftonbladet, redovisas hur H&M hanterar kläder som lämnas för återvinning i deras butiker. Kläderna dumpas i Afrika och Indien, kläder i hyfsat skick, men också väldigt mycket som är slitet och osäljbart, inte bara på grund av skicket utan också för att det finns liten användning för tjocka vinterjackor eller pjäxor i Afrika.
I artiklarna får vi veta att varje år tillverkas runt 100 miljarder nya plagg i världen. Studier har visat att hälften slängs inom ett år.
En stor del av de plagg som H&M samlar in för återvinning skickas till fattiga länder, där de dumpas eller bränns utan kontroll. Något som inte bara är ett absurt resursslöseri utan också påtagligt påverkar miljön och klimatet.
Väldigt mycket fokus riktas mot flyg- och sjöfart när man pratar om världens totala koldioxidutsläpp. Men modeindustrin släpper ut mer koldioxid än dessa transportsätt tillsammans.
Det uppmärksammas dock inte alls på samma sätt.
Konsumtion beskrivs ofta som lösningen på ekonomisk kris och lågkonjunktur. Vårt handlande hjälper till att sätta fart på hjulen och tillväxten. Reklam, sociala medier och kreditgivare som nöter in hos oss alla att det är normalt att låna till det man behöver gör att hjulen fortsätter rulla på, trots att vi vid det här laget fattar konsekvenserna.
Någon får inte betalt och klimatet stressas till en nivå som inom kort är akut för hela planeten.
Många av oss vänder oss mer och mer till andrahandsmarknaden när det gäller kläder. Både för att köpa och sälja. Men om även denna marknad visar sig ohållbar, något som ser väldigt bra ut i årsredovisningar och reklam, men som i verkligheten skickar våra problem till världens fattigaste områden, vad gör vi då?
Modeindustrin belastar inte bara miljö och klimat när kläder slängs, tillverkningen av kläder är minst lika påfrestande för våra naturresurser och gällande utsläpp.
Textilsektorn var den tredje största användaren av vatten och mark 2020.
Tillverkningen av en enda t-shirt av bomull kräver 2 700 liter färskvatten – en persons dricksvattenbehov i 2,5 år. Lösningen är inte att välja bort bomullskläder. Tvätt av syntetiska kläder står för 35 procent av de primära mikroplaster som släpps ut i miljön.
Inför valet 2022 la Centerpartiet en rad förslag för att minska utsläppen från klädindustrin. Man föreslog en klimatmärkning på alla textilier som säljs i Sverige, där det direkt på prislappen står vilket koldioxidutsläpp som plaggets eller produktens tillverkning skapat.
Man ville införa producentansvar för insamling och återvinning och satsa 200 miljoner kronor på en storskalig infrastruktur för utsortering av textilavfall och fiberåtervinning.
Även i EU pågår ett arbete för att komma åt problemen och i mars förra året presenterade kommissionen en ny strategi för att göra textilier mer hållbara, reparerbara, återanvändbara och återvinningsbara.
Vi behöver ändra våra beteenden på många sätt utifrån hoten mot klimatet. Att låta bli att flyga kanske känns bra och logiskt men för snabbare och större resultat borde vi fundera mer på hur vi klär oss. Och då inte utifrån vad som är högsta mode för stunden.