Andelen av hushållens utgifter för matinköp har minskat med åren, 2017 var andelen 13 procent en minskning med 5 procentenheter sedan år 1976 då motsvarande andel var 18 procent.
Under samma tid har intresset för mat och matlagning fullkomligt exploderat från att tidigare vara mest ett nödvändigt ont och mest för näringsintag är mat i dag något mycket mer.
Bondens förtjänst på att producera och sälja råvaror och livsmedel har genom åren minskat, samtidigt som krav och regler för hur detta ska gå till har ökat drastiskt. Lantbrukens investeringar ligger ofta i miljonklassen och ett lantbruks planeringshorisont behöver vara mycket mer långsiktig än att följa trender, eller regler, som ändras snabbt.
Verksamheten ska dokumenteras i detalj och många regelverk finns att följa.
Bönderna går aldrig hem från jobbet och här går det inte att ta semester hur som helst. Nackdelarna vägs upp av att får jobba tillsammans med jorden, naturen och djuren. Det ger kvaliteter som bevisat höjer livskvalitet och hälsa.
Mellan bonden och konsumenten finns flera led. Långt från alla prishöjningar kommer dock bonden till del.
När nu kris på kris på kris gör att lantbrukens ekonomi faller samman och många riskerar konkurs behöver matpriserna (till bonden!) upp. Ett nedlagt lantbruk är så mycket mer än "bara" ett nedlagt företag.
Med tanke på alla krav och regler som redan utmanar lönsamheten i svenskt jordbruk, är det så man tappar hakan när man läser nyheten om hur flera domar nu ställer nya krav på skogsägarna.
Skogsägaren är skyldig att visa hänsyn till samtliga vilda fågelarter på individnivå, eftersom alla vilda fåglar är fridlysta enligt artskyddsförordningen.
Inför en avverkning är skogsägaren skyldig att skaffa den kunskap som behövs, för att inte fridlysta arter ska påverkas på ett sätt som strider mot lagen.
Skogsstyrelsen kommer att oftare behöva begära in kompletterande underlag och utredningar av skogsägaren om fridlysta arter.
Skogsägarna menar att den svenska regeringen som är grund till den hårda tolkningen av lagen. "Regeringen har gjort en överimplementering av EU:s artskyddsdirektiv. Vi har sett den här frågan komma sedan artskyddsförordningen började tillämpas på ett nytt sätt" säger Paul Christensson, ordförande i LRF Skogsägarna till TT.
"Skogsägare är beroende av biologisk mångfald och att naturen fungerar. Men det måste vara möjligt att bruka skogen också" säger vidare.
Klart att hotade arter av både djur och växter ska skyddas. Men man kan inte skydda alla arter från någon form av påverkan. Alla arter dör inte för att man avverkar en skog, eller bryter sten i ett stenbrott. Det behöver finnas en balans.
Annars får man snart klassa den svenske bonden och landskapsvårdaren som en rödlistad art.