Det är ett svårt jobb om man vill hitta någon som är förvånad över att Gotlandshems hyresförhandlingar har strandat, för sjätte gången i rad. Somliga är förvånade över att Gotlandshem de senaste åren har startat förhandlingarna med väldigt högt ställda krav – denna gång 16,4 procent. Men det kan ju ha något att göra med att tidigare krav så gott som ignorerats av hyresmarknadskommittén. Kommitténs arbetsinsats tycks begränsad till att fastslå ungefär samma hyreshöjning i samtliga fall där förhandlarna inte kan komma överens. Senast blev det ungefär en tredjedel av vad Gotlandshem hade begärt. 5,6 procent när man hade begärt 17. För Gotlandshem innebär det att det finns kostnadshöjningar som man fortfarande inte har fått täckning för av hyrorna.
Hur har det gått med avgifterna i bostadsrättsföreningar under denna tid? Bostadsrättsföreningar kan möjligen påverka sina kostnader på olika sätt men det finns ingen motpart att förhandla om avgiften med. Man har istället "medparter" i form av grannarna och föreningens styrelse, som tillsammans sätter avgiften. Det finns ingen annan som man kan hoppas kan ta smällen när kostnaderna stiger. Ingen annan som tar kostnaden för uppvärmning, el, räntor, vatten, underhåll, renoveringar, sophämtning och så vidare.
Svenska Dagbladet skrev i maj i år om hur bostadsrättsföreningar har tvingats och kommer att fortsätta tvingas till avsevärda avgiftshöjningar. Jonas Gustavsson, ekonom på bostadsrättsförvaltaren Nabo, beskrev det ekonomiska läget:
– När inflationen tog fart och räntorna steg, insåg vi att avgifterna i bostadsrättsföreningarna måste öka med uppemot 40 procent jämfört med 2021.
Så långt har det väl ännu inte gått överallt. Även bostadsrättsägare och deras föreningar kan ju vara obenägna att ta in obehagliga förändringar. Men under tiden blottar de sig för ris för egen rygg. I genomsnitt har exempelvis bostadsrättsföreningarna minskat sina amorteringar och kassor och det innebär att de kommer att vara mer skuldsatta och mer utsatta den gång man behöver göra en omfattande renovering. När föreningen redan är förhållandevis tungt skuldsatt blir det verkligt jobbigt när man tvingas låna ännu mer. I detta fall kostar det verkligen i längden att vara kortsiktig.
Men hyresgästerna kan tycka att det är någon annan som ska ta smällen när kostnaderna stiger. Och Hyresgästföreningen, som av staten utsetts till att representera hyresgästerna oavsett om de är medlemmar eller ej, agerar helt i enlighet med detta tankesätt.
Det eroderar bolag som Gotlandshem. Då är det inte så konstigt att det över tid uppstår stora underhållsbehov eller att bolaget behöver sälja en stor del av sina lägenheter för att frigöra kapital.