E-handel blir miljövinst om vi ändrar beteend

E-handeln har ökat explosionsartat och styrs av ett helt annat beteende än fysik handel i butik.

E-handeln har ökat explosionsartat och styrs av ett helt annat beteende än fysik handel i butik.

Foto: Lars Pehrson / TT

Ledare2019-10-12 05:05
Detta är en ledare. På hela Helagotland publiceras ledarartiklar från Gotlänningen, Gotlands Folkblad och Gotlands Allehanda.

Att handla, att ta bilen till en matbutik eller gå och strosa på stan och titta på kläder, var något som vi för tjugo år sedan direkt förknippade med att gå till en butik, åka till en fysisk plats. 

I dag har den så kallade e-handeln, att köpa saker via internet, tagit över allt mer. Det började med böcker och sen följde allt fler branscher snabbt efter. 

Sedan 2004 har e-handeln ökat med runt 20 procent per år. E-handeln utgör i dag cirka tio procent av den totala handeln i Sverige och enligt en ny rapport som Sveriges Radio uppmärksammade i veckan kommer den inom tre år ha fördubblats globalt. 

I begynnelsen lyftes e-handel ofta fram som miljövänligt, man sparar in på resor och lokaler lät det. Men det har i efterhand inte visat sig vara så enkelt. 

En studie från Lunds Universitet har analyserat ämnet och listar sex faktorer som påverkar e-handelns påverkan på klimatet, de kan sammanfattas i dels transporter av alla typer, dels förpackningar som krävs. 

Klimateffekten beror på vilka förpackningar branschen använder och hur många transporter man kör och på vilket drivmedel. Just nu är båda dessa siffror negativa vilket delvis beror på kundernas beteende och förväntningar. 

Skogs- och pappersbolaget Stora Enso har exempelvis låtit göra en undersökning som visade att det bara i Sverige körs 100 miljoner liter luft varje år, på grund av överdrivet stora förpackningar och transporter som går delvis tomma. 

Andra undersökningar pekar på att kunder returnerar i snitt 33 procent av e-handelsinköpen, jämfört med sju procent av i fysiska butiker, samt att allt fler nätkunder kräver snabba leveranser, gärna samma dag. Det ökar också mängden transporter och transporter som kör halvtomma. 



Frågan om e-handeln lär oss något om de förändringar i samhället som digitaliseringen för med sig; det finns ingen gratis lunch. Bara för att något blir digitalt betyder det inte att vi totalt kan förändra våra vanor och sluta ta konsumentansvar. 

De som shoppar på nätet och beställer fem par skor i olika storlek, begär att dessa ska köras med gratis frakt hem, provar vilken som är bäst och sedan begär gratis retur tillbaka, skulle dessa personer bete sig likadant om det hade handlat i butik? 

Hade de kört fram och tillbaka till butiken i bil för att prova olika storlekar och lämna tillbaka dem som inte passar? När konsumenter beter sig som att det är en rättighet med gratis transporter som kör hälften luft, och paket som ska packas om flera gånger, så är det så klart klimatet som får betala. 

Företagen har också ett ansvar. Ingen transport och ingen förpackning är gratis, som de försöker få konsumenterna att tro  bara för att ha en konkurrensfördel. De får också skylla sig själva om de sedan drabbas när högre skatter och avgifter på exempelvis transporter införs. 

Både företag och konsumenter behöver stanna upp och tänka ansvarsfullt, även när de handlar på nätet.