Krisen är här och effekterna av nedläggningarna av kärnkraftsreaktorer i Oskarshamn och Ringhals syns nu tydligt, men den nytillträdde energiministern Khashayar Farmanbar (S) verkar inte ha några lösningar.
Exempel på åtgärder finns att hitta bland våra grannländer. Den norska regeringen har nyligen aviserat att staten kommer att lindra kostnaderna om priserna fortsätter rusa, och detta stöd började redan nu i december. När priserna överstiger 70 öre per kilowattimme så kommer hushållen kompenseras genom ett skatteavdrag på halva beloppet. Avdraget beräknas kosta staten omkring fem miljarder kronor. Några sådana åtgärder verkar dock inte den svenska energiministern vara intresserad av att genomföra. En bred palett av förslag övervägs, men inga beslut har ännu tagits, säger han i en intervju med Svenska Dagbladet (23/12).
Farmanbar menar att myndigheterna kan utvidga elnätens kapacitet inom ett par månader, och vädjar till dem att göra allt vad de kan. Det är bra, men trösten är klen när krisen redan är här. Frågan är om alla hushåll kan klara av vintern medan man väntar på att denna kapacitetsökning ska vara klar. Eller hur stor tröst den kommer vara när den väl är på plats, då elkonsumtionen av naturliga skäl är högst när vintern är som kallast.
Det rådande läget visar att elförsörjningen är hotad både på kort och lång sikt. Det är oroande att regeringen ännu inte ger något stöd till alla hushåll som nu har svårt att betala för sin värme, och signalerna från näringslivet är även de bekymrande. Företag har redan nu behövt höja sina priser till följd av deras ökade kostnader, och även före denna kris briserade så har företag tvingats avstå från att expandera på grund av strömbrist.
Det är tydligt att vi är i behov av mer planerbar el. Ska det dessutom vara ren el, snarare än fossilt som nu produceras av all nödvändighet i oljekraftverket i Karlshamn, så måste vi bygga ut kärnkraften, men energiministern har markerat sitt ointresse. “Om någon vill bygga ny kärnkraft så finns det plats”, var hans enda meddelande.
Med tanke på att regeringen Löfven lagt ned två kärnreaktorer så är det lätt att föreställa sig varför investerare inte hoppar på chansen att bygga nytt. I Finland, däremot, har precis Europas största kärnreaktor – Olkiluoto 3 – byggts och är redo att sättas i drift. Den beräknas komma att stå för hela 15 procent av landets totala elproduktion. Där ser man att det visst finns intresse för sådana investeringar, men det kräver politisk vilja.
Energiministern kommer sannolikt inte påbörja en utbyggnad av kärnkraften, men det minsta regeringen kan göra är att kompensera hushållen för krisen som de nu satts i. Ett beslut behöver tas redan i januari, om det ska ha någon meningsfull effekt på deras ekonomi. Annars återstår bara att hoppas på att våren kommer ovanligt tidigt i år.