När vi diskuterar det gotländska grundvattnet kommer ofta saltvatteninträngning upp som ett stort problem. Jag trodde länge att det rörde sig om strandnära brunnar som fick in Östersjövatten när grundvattennivån och havsnivån var ofördelaktig. Men jag har fått lära mig att det inte är det stora problemet. Det som är problem är att det i den gotländska berggrunden finns urgamla depåer av saltvatten vilket har sin naturliga förklaring.
När den gotländska berggrunden bildades för över 400 miljoner år sedan var det i ett tropiskt saltvattenhav. När berggrunden byggdes upp hann inte allt saltvattnet rinna undan utan byggdes in i vår kalksten. När vi nu borra ner i berggrunden händer det att man träffar på dessa underjordiska sjöar eller depåer och saltvattnet riskerar då att förorena vårt grundvatten.
Samhällsbyggnadsförvaltningen har nu tagit fram ett förslag till förändring av ”lokala föreskrifter för att skydda människors hälsa och miljön”. I förslaget vill man skydda grundvattnet genom att kräva tillstånd för såväl borrning för bergvärme som för inrättande och användande av en ny grundvattentäkt.
Det känns klokt, jag har svårt att se någon skillnad mellan borrande och borrande när det gäller att skydda grundvattnet. Som jag ser det är en brunn med förorenat vatten obrukbar oavsett om det orsakats av borrande för bergvärme eller för en ny vattentäkt.
Det anser däremot inte LRF som i mina ögon har en rätt märklig syn på skyddet av vårt grundvatten. De har inget emot att det ska krävas tillstånd för att borra för bergvärme, men när det gäller nya brunnar vill de undanta lantbruk från tillståndskravet. Orsaken är som LRF ser det risk för långsam handläggning och ökade kostnader. LRF kan visserligen gå med på tillståndskravet om det garanteras att handläggningstiderna inte riskerar god djuromsorg eller ger lantbrukarna ökade kostnader.
Samhällsbyggnadsförvaltningen ger i beslutsunderlagen ett bra svar på LRF:s farhågor och LRF ges även möjlighet att delta i kommande process för att organisera arbetet kring tillståndsprövningen.
Allt borde då vara frid och fröjd och det gotländska grundvattnet säkrat så gott det nu går gällande de problem som kan uppstå vid bergvärmeinstallation och nya vattentäkter.
Men icke. Alliansens och Sverigedemokraterna tycker att det bör räcka med anmälningsplikt för nya vattentäkter, medan S, V och MP vill se en tillståndsprövning. Varför en högermajoritet anser att det ska krävas tillstånd för bergvärme, men inte för nya vattentäkter går inte att utläsa av de protokoll som finns att tillgå. Ingen av remissinstanserna har kommit med förslaget och jag har som sagt svårt att se skillnaden på borrning och borrning. Utifrån ser det ut som om Alliansen och SD har något emot just bergvärme. För samhällsbyggnadsförvaltningen påtalar tydliga i sina skrivningar att risken för problem med saltvatteninträngning är lika stor för bergvärme och brunnsborrning.
Jag ser hellre att förvaltningens tjänstepersoner får ta kloka beslut utifrån en välordnad tillståndsprocess än att de ständigt ska vara på tårna och ha koll och eventuellt agera på de anmälningar som kommer in. Och grannen lär inte vara mindre sur om hans brunn förstörs genom brunnsborrning än via bergvärmeinstallation.
Nu återstår det för Regionstyrelsen att lägga förslag till beslut för Regionfullmäktige, så ännu kan mycket hända i frågan. Men jag är tveksam till att alliansen och SD kommer att ändra sig och inse att även nya vattentäkter kan orsaka saltvattengenomträngning och förstöra grundvatten och därmed borde genomgå en tillståndsprövning.