”En extraordinär situation med potentiellt stora samhällskonsekvenser.” Så beskriver miljö- och klimatminister Per Bolund (MP) den cementkris som kan uppstå, om Cementas verksamhet i stenbrotten runt Slite måste stängas sista oktober.
Regeringen meddelade i förmiddags att de tänker gå vidare med det tillfälliga lagförslag som kan förlänga Cementas nuvarande tillstånd i tid. Trots den kritik förslaget fått av bland annat Lagrådet. Lagförslaget för att förhindra en cementkris jämförs med de lagar som beslutades för att minska smittspridningen av corona. Tillfälliga lagar som genomförs med en rasande hastighet för att minska de negativa följderna i samhället. Lagar som går emot vad vi ser som normalt för ett öppet land med fria domstolar, men som tvingas fram av extraordinära situationer. Det är precis vad ansvarstagande regeringar ska göra.
Det är fortfarande den mängd sten som godkänts av domstolar i det nuvarande tillståndet som gäller. Dessutom måste det göras en ansökan från Cementa om lagförslaget blir verklighet.
Nu ska frågan tas upp för beslut i riksdagen och då får vi väl se hur de andra partierna tänker göra. Ta ansvar eller spela ett politiskt spel.
Hela den här frågan visar att det finns ett jobb att göra. Stat och myndigheter måste ha en tydlig försörjningsplan för de varor och tjänster som krävs för ett fungerande samhälle. Med en tydlig riskanalys. Ska verksamheten finnas inom landets gränser eller kan den importeras? Hur ska vi säkra produkter och tjänster vid kriser eller krigstillstånd? Hur tänker vi när det gäller vaccintillgång, IT-system och livsmedel? För att en försörjningsplan ska bli verklighet måste man veta vilka varor och tjänster som är samhällsviktiga. Något man uppenbart missat när det gäller cement. Hur tänker man sig den framtida cementtillgången? Är det Slite som ska säkra produceringen och vilka ingrepp på miljö och grundvatten ska tillåtas i så fall? Eller kan man förlita sig på en stor import av cement?
Vi behöver också se över domstolsprocesserna som tar extremt lång tid. En ansökan ska inte behöva ta flera år att hantera.
Nu är det upp till riksdagen att ta sitt ansvar för att förhindra ”En extraordinär situation med potentiellt stora samhällskonsekvenser”. För nu har regeringen gjort vad regeringar ska göra.