Regionstyrelsen på Gotland samlas till ett extrainsatt möte den 9 januari för att ta till orda om ett EU-direktiv. Här gäller, än en gång, att Gotlands politiker tydligen behöver argumentera inför staten för hur den svenska kartan ser ut. Förhoppningsvis sker det inte för döva öron, för här snackar vi om en ny lag som det verkar kosta multum för Gotland att anpassa sig till.
”Konsekvenserna blir betydande för Regionen Gotland på grund av Gotlands insulära läge” är en av formuleringarna i regionstyrelsens handlingar. Det handlar om effekten av den nya lagen om motståndskraft hos kritiska verksamhetsutövare, för att stärka robusthet och motståndskraft. Den behöver gälla i Sverige som en anpassning till ett direktiv som Europaparlamentet och Europarådet antagit.
Regeringen har låtit en särskild utredare föreslå de anpassningar av svensk rätt som är nödvändiga för att EU:s direktiv om åtgärder för en hög gemensam cybersäkerhetsnivå i hela unionen (NIS2-direktivet) och EU:s direktiv om kritiska entiteters motståndskraft (CER-direktivet) ska kunna genomföras.
Regionen har nu alltså att tyda vad det där EU-direktivet och den nya lagen kräver här i Östersjön. Att döma av oron i det tänkta svaret är det inte bara att knäppa med fingrarna för att justera verkligheten efter det nya läget.
Region Gotland föreslår att en statlig fond inrättas där offentliga kritiska verksamhetsutövare kan ansöka om medel för att säkra sina samhällsviktiga tjänster. Bedömningen är alltså att det kommer att fattas pengar, inte bara på Gotland.
I förslaget till yttrande vill Region Gotland särskilt belysa att förslagen får ”ekonomiska och operativa konsekvenser”, med fokus på samhällskritiska funktioner som vatten och avlopp (VA), måltidsproduktion, energiförsörjning och transporter.
Och så argumentationen som tyvärr behöver upprepas hela tiden; att Gotlands geografiska förutsättningar innebär oproportionerligt stora utmaningar.
Ja, regionstyrelsen lär svara att situationen kräver särskilt stöd och samverkan på nationell nivå, för att nya obligatoriska uppgifter från staten ska finansieras.
På andra sidan vattnet tycker regeringens utredare att kostnaderna kan hanteras inom befintliga budgetramar, då de inte bedöms vara omfattande. Region Gotland håller inte med. ”De åtgärder som krävs för att stärka motståndskraften av samhällsviktig infrastruktur medför betydande kostnader som inte ryms inom befintliga budgetramar”, står det i regionens tänkta svar till Försvarsdepartementet.
Utredningen föreslår att lagen om motståndskraft hos kritiska verksamhetsutövare och tillhörande förordning ska träda i kraft den 1 augusti 2025.
Det känns fräckt av regeringen att tro att landets kommuner har överflöd av pengar som kan nyttjas till allt nytt som läggs ovanpå en redan trängd lokal ekonomi. Det är inte bara på Gotland som den ekonomiska pressen är svår. Pengarna ska räcka till allt som medborgare önskar sig och behöver. Nu också till höjd cybersäkerhetsnivå och till att "stärka förmågan att tillhandahålla samhällsviktiga tjänster".
Min gissning: Fler än tjänstemän och politiker på Gotland kommer att svara på remissen att det krävs statliga finansieringslösningar för att stötta somliga orter, mindre regioner, för att de ska ha möjlighet att möta de höjda kraven.