Det brukar från borgerligt håll framhållas att Sverige har en stark fackföreningsrörelse. Men sällan nämns det att vårt land har starka arbetsgivare. Deras organisation Svenskt Näringsliv bedriver opinionsbildning. Och den har varit framgångsrik.
"Fri företagsamhet - Bra för Sverige!" Det var en paroll för 40 år sedan som Svenskt Näringslivs föregångare Svenska Arbetsgivareföreningen, SAF, hade för att få allmänheten positiv till företag och företagande.
Lika säkert som att höstdagjämningen kommer varje år kommer sedan runt 20 år Svenskt Näringslivs rapport om landets 290 kommuners så kallade företagsklimat också varje år. I anslutning till den görs en ranking mellan de 290 kommunerna.
Rankingen görs för att sporra och driva på kommunerna att förbättra sig gällande företag, alltså de som är medlemmar i Svenskt Näringsliv.
Som underlag för rankingen finns många faktorer. Det är bland annat enkäter till företagare. Det står för två tredjedelar av underlaget i rankingen. Av utskick till företag hade 32 897 svarat vilket gav 50 procent i svarsfrekvens. Hälften av de som fått enkäten hade alltså inte svarat på den.
Den sista tredjedelen av rankingens underlag utgörs av statistiska faktorer från bland annat Statistiska centralbyrån.
Av de delar som är enkäter till företagare frågas det efter bland annat kommunens service och bemötande vid handläggning av företagsärenden, attityder från kommunpolitiker och tjänstemän.
Som synes finns ett mått av godtycklighet i enkätdelen som ligger som underlag för rankingen. Hur man upplever bemötanden och attityder från kommunens politiker och tjänstemän har ju ett inslag av subjektivitet.
Hur viktningen ska vara kan ifrågasättas. Varför ska enkäterna utgöra två tredjedelar av rankingens underlag och inte exempelvis hälften?
Ju tyngre enkätsvaren väger, desto mer kan kommuner förändras. Vägde de statistiska faktorerna tyngre skulle kommunerna förändras mindre i ranking från ett år till ett annat.
Med sin rapport och utformningen med ranking där kommuner konkurrerar skapas en tävling där kommunerna förmås förbättra sig till fromma för företag och företagande, det som Svenskt Näringsliv vill. Det har de som en mäktig, rik organisation resurser för.
Näringslivet är ett intresse av flera i samhället. Kulturen, miljön, utbildningen eller för den delen hälsan med flera andra intressen i samhället har inga eller svaga organisationer och inte resurser att göra rankingar av det påkostade slag som Svenskt Näringsliv gör.
En del liknande rapporter, med ibland också ranking, förekommer på några andra områden, exempelvis om skolkommuner. Hur kommunerna årligen ligger till gällande kultur, miljö, arbetsmiljö eller hälsa finns det inga aktörer som har råd att göra. De årliga rapporter och rankingar som Svenskt Näringsliv gör är dyra att framställa och sådana kan därför inte resurssvaga organisationer göra.
Och man ska veta att en ranking är ett nollsummespel. En måste tappa om en annan ökar även om alla förbättrar sig. Ett exempel kan ges.
Om Bill Gates är rikast följd av Jeff Bezos och Mark Zuckerberg och de två senare ett år ökar sin rikedom så mycket att de går om Gates på grund av att han bara blir lite grann rikare tappar Gates i ranking som rikast i världen även om han också blivit rikare.