2014 tog Stefan Löfvens första regering över det budgetunderskott som Reinfeldt och Borg lämnade efter sig. Men arbetet med att få en budget i balans och överskott att spara i ladorna kunde inte påbörjas förrän 2016. Orsaken var den alliansbudget som Sverigedemokraterna stödde hösten 2014, vilket ledde till Decemberöverenskommelsen där liknande tilltag förhandlades bort och regeringars budget skulle fortsättningsvis gå igenom. Men, som många av er vet, föll decemberöverenskommelsen och samma visa upprepades efter valet 2018. Men trots att Löfven under sina sex regerings år bara fått leda landet under fyra år med egen budget, har underskottet vänts till överskott. Vilket gjort att ladorna har fyllts, det vill säga statsskulden sänkts, till en nivå som vi inte sett sen 1977.
Utan det ekonomiska grovarbetet hade regeringen haft det betydligt svårare att få till välbehövliga åtgärder som ökar möjligheterna att på ett bra sätt komma igenom den pågående pandemi. Det kan vara bra att påminnas om.
Nu till budgetpropositionen som presenterades i sin helhet i går. Många av de olika delar har under de senaste veckorna portionerats ut till media, men jag vill ändå trycka på det som jag ser som viktigast.
Under många år har det pekats på att välfärden inte får de resurser som krävs. Nu under coronapandemin har resursbristen blivit än tydligare. I budgetpropositionen förstärks välfärden med sammanlagt 42,8 miljarder kronor. Av dessa är 22,5 miljarder generella bidrag till kommuner och regioner. Man kan lugnt säga att den socialdemokratiskt ledda regeringen nu ger kommuner och regioner möjlighet att förvandla de applåder som välfärdsarbetarna fått under coronapandemin till bättre villkor och högre löner för samma grupper.
Jag gillar också att a-kassans förhöjda nivåer blir kvar, om än i bara två år till. Orsaken till att det inte permanentas är att ett helt nytt system för a-kassan ska tas fram och sjösättas 2023, vilket är en helt rimlig förklaring.
Men det är inte bara a-kassan som förbättras när det gäller arbetsmarknadspolitiken. Arbetsförmedlingen förstärks, det blir fler arbetsmarknadsutbildningar och korttidspermitteringarna kompletteras med utbildningsmöjligheter. Dessutom har det tillskjutits medel till fler utbildningsplatser. Sammanlagt under 2020 och 2021 tillkommer närmare 55 000 nya platser i de olika utbildningssystemen.
Under finansminister Magdalena Anderssons redovisning av budgetpropositionen visades en mycket intressant bild. Där jämfördes de åtgärder som regeringen Reinfeldt gjorde för kommuner och regioner, landsting på den tiden, under krisåren 2009 och 2010 med det som regeringen Löfven nu gör i denna kris. Det märks att det är skillnad på vilken regering det är som styr landet i kris när det handlar om allas vår välfärd. Under Reinfeldts alliansstyre fick kommuner och regioner en tredjedel av de minskade skatteintäkterna i statsbidrag. Nu under den s-ledda regeringen får kommuner och regioner tre gånger de minskade skatteintäkterna. Det är en rätt stor skillnad på en tredjedel av bortfallet och tre gånger bortfallet.
När vi ändå diskuterar skillnaderna mellan de olika regeringarnas hantering av ekonomiska kriser måste jag även lägga till korttidspermitteringen som nu ger en massa företag andrum, medan det var fackförbundet IF Metall som ensamt fick dra korttidspermitteringslasset under krisen 2007-2010. Utan ett öre från Reinfeldt och Anders Borg, vilka också hade försämrat a-kassan under krisen i stället för att förstärka den.
Det är verkligen skillnad på allians politik och socialdemokratisk politik och det kommer vi märka av genom en välfärd som renoveras och en ekonomi som kommer i gång.