Svensk säkerhetspolitik ska vara långsiktig och stabil

Statsminister Magdalena Andersson och försvarsminister Peter Hultqvist borgar för en stabil säkerhetspolitik.

Statsminister Magdalena Andersson och försvarsminister Peter Hultqvist borgar för en stabil säkerhetspolitik.

Foto: Paul Wennerholm/TT

Ledare2022-03-01 06:30
Detta är en ledare. På hela Helagotland publiceras ledarartiklar från Gotlänningen, Gotlands Folkblad och Gotlands Allehanda.

Den ryska invasionen av Ukraina fortsätter, även om många experter menar att Putins försök inte går som han tänkt. Det motstånd som ryssarna möter från Ukraina är betydligt större än det som Putin förväntade.

Nu har många av de länder som tydligt ställt sig på Ukraina och demokratins sida beslutat att skicka både försvarsmateriel som vapen till Ukrainas arme. Från svensk sida föreslår regeringen att vi skickar hjälmar, kroppsskydd och fältransoner, men förslaget innehåller också en sändning av vapen i form av pansarskott. Att Sverige kan komma att skickar vapen till en krigförande nation är ett mycket unikt beslut. Förra gången detta inträffade var 1939 då vi skickade vapen till Finland när de invaderades av Sovjetunionen.

Det verkar finnas en stor enighet i riksdagen kring regeringens förslag som kommer att debatteras och beslutas under måndagseftermiddagen så förslaget lär gå igenom.

Som vanligt har regeringen anklagats för att inte vara först på bollen, men till kritikerna kan jag meddela att OS är över och det inte delas ut några guldmedaljer till de länder som är först med några beslut oavsett om det gäller sanktioner, flygförbud eller vapensändningar. Jag föredrar genomtänkta beslut som mals genom vår demokratis kvarnar i den hastighet som behövs, än snabba förslag som kanske inte ens är genomförbara.

Svensk utrikes- och försvarspolitik ska självklart speglas av vår omvärld allt annat är ju korkat. Med det sagt menade jag inte att vi ska tok-nedrusta när vi ser en vit duva eller tok-upprusta när härfågeln har visat sig. Men såväl försvars- som utrikespolitiken behöver anpassa åtgärderna efter rådande omständigheter. Justeras utifrån de behov som råder.

Det är självklart vår egen regering och riksdag som ska dra de stora penseldragen och peka ut vilken väg som politiken ska ta och inte påtryckningar från andra länder. Nu verkar främst Moderaternas försvarspolitik vara helt styrd av Moskvas retorik. Inte så att Putin styr den, men det är på grund av Putins retorik som Moderaterna nu vill kasta in Sverige i ett Natomedlemskap. Tidigare har man varit för att utreda frågan först.

Jesper Skalberg Karlsson (M) säger till P4 Gotland att ”det är inte Ryssland som ska styra svensk utrikes och säkerhetspolitik”. Men det är ju indirekt det Ryssland gör nu när ett snabbinträde i Nato förs fram just på grund av Rysslands retorik och beteende.

Ett Natomedlemskap är ett stort steg att ta och jag jämför med både EU-medlemskap som medlemskap i den europeiska monetära unionen, EMU. När de frågorna var aktuella genomfördes folkomröstningar och stora informationskampanjer. Nu finns det inte ens en majoritet i riksdagen för frågan. Visserligen ökar väljarnas stöd för ett Natointräde, men frågan är om förändringen hos befolkningen är ett rationellt övervägande efter många års funderingar eller ett irrationellt sätt att möta Rysslands retorik och krigshandlingar.

Ett Natomedlemskap kan vara en framtida väg för vår försvarspolitik. Jag är alltid positiv till samarbeten som kan rationalisera verksamheter. Om ett Natointräde både minskar våra försvarskostnader som ökar vår försvarsförmåga kan det vara klokt att utreda frågan närmare. Men det är en så mycket större fråga än bara kostnader och försvarsförmåga. 

Hur klokt är det att lämna vår militära allians-frihet vilket blir följden av ett Natointräde? Hur kommer ett Natomedlemskap påverka våra möjligheter att undvika kärnvapen på svenska mark? 

Nato är inte heller en problemfri organisation. Jag tänker då på den konflikt som uppstod mellan USA och Turkiet runt 2018, en konflikt som var riktigt allvarlig. Och hur ska Sverige kunna verka neutralt inom EU när EU länder hotas av Natoländer? Exempelvis den ständigt pågående konflikten mellan Grekland och Turkiet. Nu är visserligen både Grekland och Turkiet medlemmar i Nato, men hur ska Sverige angripa konflikten?

Svensk säkerhetspolitik ska vara långsiktig och stabil och då är ett outrett snabbinträde i Nato ingen bra väg att gå.

Gotlands Folkblad

Det här är en ledare från Gotlands Folkblad. Ledarsidan är oberoende socialdemokratisk.