Donald Trump ställer in sitt partis, Republikanernas, konvent i den form det var avsett. Det var tänkt att hållas i Jacksonville i Florida och officiellt utse Trump till partiets presidentkandidat.
Den staten är dock en av de mer drabbade av coronaviruset och smittan där har tagit fart igen. Konventet genomförs i reducerad omfattning och via internet.
Presidentvalet är om 100 dagar, tisdag 3 november. De två stora partierna brukar hålla konvent runt augustis början. När konventet hållits brukar partiet få en bump, höjning av stödet för sin kandidat.
Trump har dåliga opinionssiffror, allmänt och för att vara sittande president. Trump har dock historik på sin sida. Sittande presidenter omväljs i regel: Johnson 1964, Nixon 1972, Reagan 1984, Clinton 1996, Bush 2004, Obama 2012.
När en president inte omväljs är det vanligen för att det är kris, ofta ekonomisk, som Hoover 1932, Carter 1980, Bush senior 1992. Gerald Ford förlorade 1976. Men det berodde mycket på att hans parti och föregångare, Nixon, rådde för Watergateskandalen några år tidigare.
Men Trump är ett specialfall, med sin självupptagenhet, grova och ofta osanna uttalanden, populism med mera. Och väljarkåren är så tudelad att det finns få väljare i mitten som kan tänkas vinnas över till Trumps högersida. Så han har små utsikter att nå majoritet.
I valet 2016 fick han också rekordlågt stöd för att vara vinnare i ett val där det bara var två kandidater (där en tredje kandidat av betydelse saknades), bara strax över 46 procent.
Trumps motståndare, Hillary Clinton, fick mest röster, drygt 48 procent. Trump vann tack vare tur med fördelningen av rösterna i delstaterna, från vilka de elektorer som röstar fram presidenten kommer. Detta så att han vann flera stater, som Michigan, Pennsylvania och Wisconsin, knappt så att han vann totalt i elektorer.
Trump har därför en stor uppförsbacke. Han tänkte vinna på att ekonomin var god, vilket den var till innan coronapandemin drabbade världen från och med i mars. God ekonomi i USA berodde visserligen på många saker, bland annat på Obamas goda hantering av ekonomiska krisen under början av hans presidenttid. Det gav förbättrad ekonomi därefter.
Trump skröt dock om egna förträffligheten och att hans politik lett till bättre ekonomi. Förbättringen var dock snedfördelad och de rikaste kom att dra fördelar av den och av de skattesänkningar Trump gjort.
Nu är det ekonomisk kris i USA, ökad arbetslöshet och 28 miljoner är på väg att förlora sin sjukförsäkring som de haft via jobbet.
Under kalla kriget kunde presidenter eller kandidater, särskilt republikanska, vinna väljare på att vara försvarsvänliga.
Nixon vann 1968 på att (också) framstå som pålitlig bekämpare av brottslighet. Det har använts av andra republikaner också, som Bush senior.
Trump knyter nu an till det. Bland annat med att mot lokala makthavares vilja sätta in federala poliser i storstäder med demonstrationer mot polisvåld och oroligheter, som i Portland och Chicago.
Demokraten Joe Biden leder i mätningarna och ser ut att vinna inför valet. Trump är pressad att minska Bidens ledning. Att missa den bump uppåt i stöd ett traditionellt konvent vanligen ger är dåligt för Trump.
Förortsbor till större städer som är medelklass och medelinkomsttagare är vikiga väljare som Trump riskerar att inte få röster från i samma grad som 2016. Att han får andra väljares stöd, särskilt vita, manliga arbetare, kompenserar inte för det. Trump riskerar att förlora stater han vann 2016 till Biden och därmed hela valet.