Gotland har ett av landets starkaste varumärken. Men vad står det för? Ett semesterparadis och inte så mycket annat? Den risken bekräftas nu ännu en gång. Sofia Wollmann, VD för Inspiration Gotland AB, berättade vid gårdagens kulturfrukost om varumärkesarbetet idag. Undersökningar av vad som fungerat bäst visar att besöksnäringen drar det längsta strået. Och det är bra att ön är attraktiv för besökare, det är en av våra huvudnäringar.
Fast vi vill ju mer. Vi vill att vår ö ska vara platsen dit människor kommer, inte bara med resväska utan med flyttlass. Verksamheter och fastboende är vi inte lika bra på att attrahera som tillfälliga gäster.
Men är det inte så att vi ibland ser det vi förväntar oss att se? Hos de som säljer sommarupplevelser är det naturligt med sol- och strandbilder, raukar i motljus och cyklister längs blommande vägrenar. Men i mycket av det material som producerats på senare år finns också andra bilder. Där förekommer både bönder och IT-tekniker, dimma och rusk. Den så kallade varumärkesplattformen som togs fram 2008 när arbetet på gick som bäst visar ringmuren i höstdis. Vi ser det vi är vana att se och då är det troligt att andra också gör det.
När Gotland förekommer i riksmedia handlar det ofta om kommunikationsproblem eller konflikter om kalkbrytning. Det ska det göra men vi kan bredda bilden. Vad gör ni på vintern, brukar vara den återkommande frågan. Det är sant att många ställen tackar för i år och sätter lapp på dörren en vecka in i augusti.
Men det är inte hela sanningen. Den som söker ska finna att det finns ställen även andra tider. Det är lika mycket sanning att Bergmancentret på Fårö hade 1 000 betalande besökare under september och att flera av museerna slog besöksrekord veckorna efter medeltidsveckan.
Det finns sju utvecklingsbolag på ön som skapar möjligheter, kläcker idéer och genererar nytänkande. Fibernätet har raskt brett ut sig över den gotländska landsbygden - och lämnat oss stadsbor på efterkälken. Regionen är greppbar och gotlänningarna välinformerade. Tidningarna på ön går bättre än de flesta landsortstidningar. Vi har en kritisk massa av kreativa människor inom många områden och åtskilliga kulturarbetare som kan försörja sig här året runt.
Vi har något att berätta. Att sockenkänslan är stark och att vi har valt en spridd skolorganisation fast den kostar. Att gotlänningarna med landets minsta inkomster går tillräckligt ofta på krogen för att ge underlag till ett nationellt unikt restaurangutbud. Att en hel del gotlänningar har gångavstånd till flygplatsen. Att det sitter folk på fastlandet och längtar efter blåsten på Grogarnsberget. Att här finns ett liv på vintern.
Arbetslösheten är inte högre bland inflyttarna fast bara nitton procent hade jobb när de flyttade. Många av studenterna på Campus Gotland kan tänka sig att bosätta sig och etablera verksamhet här om möjligheten finns. Mer än hälften av gäststudenterna anger som anledning till att komma just hit att det var Gotland som plats som lockade.
Varumärket är inte klart, sa Sofia Wollmann. De ska det nog inte bli heller. Vill vi ha en bredare bild än i dag måste vi bidra till att skapa den och hjälpas åt att sprida den. Nöta in den. Om och om och om igen. Magin är gratis, jobbet får vi göra själva.