I ett svar till gårdagens ledare där jag tog upp problem som uppstått i samband med Eva Nypelius (C) semesterresor ger Jesper Skalberg Karlsson (M) sin bild här nedanför. Det Skalberg Karlsson skriver är att de händelser som jag ser som märkliga i själva verket är händelser där den politiska ledningen gått oppositionen till mötes. Vilket i sig är bra, men som känns lite efterhands konstruerat.
Men i svaret får jag ytterligare vatten på min kvarn i min tidigare kritik mot den borgerliga minoritetens obefintliga samarbetsvilja. Det finns inget förberedande samarbete eller ett arbete för att säkra en majoritet till sina beslut. Man går till möten med sina förslag på vinst eller förlust. Eller, som i de två fall jag redogjorde för i går, ändrar man sig under pågående möte eller under processen fram till nästa möte. Vilket i och för sig är bättre än att helt vägra lyssna, men det ger signaler som pekar på ett otydligt ledarskap. Varför kan man inte bolla frågorna med oppositionen i ett tidigare läge? Det innebär inte att man alltid måste vara överens, men det borgar för att förslagen är bättre förberedda då fler personer och fler infallsvinklar kan diskuteras.
Nu verkar just det vara realiteten när det gäller coronafrågor. Där upplever jag att partierna sitter ner tillsammans och diskuterar fram gemensamma förslag som sen utan problem kan tas beslut på. Det känns lite som före regimskiftet, då dagordningen fylldes med genomarbetade förslag. Men vi kan väl hoppas att Jesper Skalberg Karlsson delar med sig de erfarenheter han gör i coronafrågorna till Eva Nypelius. Då finns det en möjlighet att vi även framöver, när coronapandemin är över, får se en politisk ledning som diskuterat frågor redan innan dem landar som beslutspunkter på olika dagordningar.
Det är märkligt, men ändå inte oväntat, att Gotlänningens politiska chefredaktör, Eva Bofride, den 14/3, går ut och kritiserar en entreprenör som utifrån sina stora erfarenheter av företagande säger att det gotländska företagsklimatet är bättre än sitt rykte. Speciellt när företagaren har erfarenheter av företagsklimat både på Gotland och på fastlandet. Tydligen får inte en positiv bilden av det gotländska företagsklimatet spridas och om den sprids ska den positiva bilden kritiseras så fort som möjligt. Man kan undra varför det gotländska företagsklimatet alltid ska speglas som dåligt? Det kan ju leda till att företagare som tänkt sig flytta hit sin verksamhet avstår från det och att vi därmed förlorar värdefulla arbetstillfällen. Vilket knappast är bra.