Det förekommer lite olika bud om vad en sillastrypare egentligen är för någonting, bland annat beroende på var i landet man befinner sig. Somliga hävdar att det handlar om en bodknodd, en underordnad person som arbetar i en affär. Från Blekinge påstås det att sillastrypare är något nedsättande som bönder sade om fiskare. På ett annat ställe hävdas att det är något som man kan kalla göteborgare i allmänhet.
Vi kan väl i alla fall enas om att sillastrypare inte är ett ord som man tar till när man vill vara vänlig mot den som man använder det om. Och just när det gäller sillen – eller strömmingen, om ni så vill – så finns det ingen anledning att fälla vänliga omdömen om EU:s agerande.
Sillen stryps men inte sillfisket i Östersjön. Tvärtom faktiskt.
Fiskekvoterna för sill och strömming ska mer än dubbleras i centrala Östersjön, enligt ett EU-beslut. Sverige ville istället begränsa fisket efter sill och strömming ytterligare. Men vi fick alltså inte med oss våra grannländer runt Östersjön på den fiskebåten. Istället ska man släppa fram ett utökat fiske. Det är ett riskabelt beslut som riskerar att göra att populationen kraschar vilket medför allvarliga konsekvenser både för Östersjön och för andra djurarter som är beroende av sill och strömming.
Om Östersjön hade en ägare som förvaltade havet för framtida generationer så skulle den aldrig agera så ansvarslöst.
Det är en allmänningens tragedi när kapplöpning om resurser som är tillgängliga för många gör att denna resurs ödeläggs. Det är mycket svårt för överfiskade hav att återhämta sig.
Denna allmänningens tragedi borde kunna undvikas just via EU-samarbetet. Det är ju just sådant som vi bland annat behöver mellanstatligt samarbete till. Men det kräver att EU:s medlemsländer är förmögna att se till det långsiktigt gemensamma bästa, snarare än till kortsiktig maximering av hur mycket fisk man ska kunna tillskansa sig.
Länderna runt Östersjön borde lära sig något av Gotland. Här på ön finns det en lång historia av att förvalta och vårda gemensamma intressen och egendomar som stränder och ängen utan att dessa ödeläggs av kortsiktig girighet. Om länderna kring Östersjön kunde visa samma ansvarsfulla engagemang för Östersjön så skulle vi inte behöva oroa sig över utsläpp och överfiskning. Men när fiskekvoten i centrala Östersjön mer än dubbleras så handlar det inte om något annat än ren sillastrypning.