Dokumentet skulle ha varit klart för beslut nu i juli, men kommer troligen inte vara klart före hösten. Uppgifter som läckt ut talar om en omsvängning i synen på skogen. Från att tidigare ha sett skogsbruket som ett verktyg i klimatomställningen har EU rört sig mot att se skogsbruket som en miljöbov. Vad kommer förändrade EU-regler att innebära för möjligheterna att avverka och därmed för markens värde?
Vad som skett på europeisk nivå är att en ny och mer radikal grön ideologi har vuxit fram som vill se mycket mer skyddad skog. Det handlar delvis om att bevara den biologiska mångfalden, men mest akut är syftet att bromsa klimatförändringarna. Skogen definieras som en kolsänka som binder koldioxid.
Bland bevisen som läggs fram mot skogsnäringen är EU:s egen forskning som visar att avverkningarna inom unionen ökat markant under de senaste tio åren. Särskilt illa anses det vara i Finland och Sverige. Det hjälper inte att svenska forskare lagt fram andra siffror som i stället pekar på en minskning av andelen avverkad areal.
Att just Sverige och Finland hamnar i skottfältet är kanske ingen överraskning. När våra två länder gick med i EU fördubblades arealen skog i unionen. Inga andra EU-länder har så stora arealer med skog. Om EU ska kunna påverka klimatet med politik för skogen är det i Norden som den viktiga arenan finns.
Alla EU-länder har en historia och en relation till skogen. Ofta handlar det om avskogning. Det är minnen som är starka i södra Europa. Politiska budskap om att skydda mer skog får därför lätt gehör. Att skog är en viktig inkomst för vanliga människor är en insikt som är mindre brett förankrad.
Problemet är att vad som är rimligt i södra Europa inte nödvändigtvis är det i Norden. De stora avstånden och den långsamma virkestillväxten är två faktorer som är gränssättande för den svenska skogsnäringen och kräver andra metoder för nå lönsamhet.
Den svenska linjen har länge varit att skogsnäringen är ett medel för ett mer hållbart samhälle. Biobränsle, biogas, ska ersätta fossila bränslen och hållbara hus av trä ska ersätta plast och betong. Strategin omfamnades länge av alla från vänster till höger. Den gav både pluspoäng i klimatpolitiken och i näringspolitiken. Nu är strategin starkt ifrågasatt.
Skillnaderna i förutsättningar gör att definitionerna kring skogsbruket är svåra att översätta mellan olika europeiska länder. Vad är egentligen ett ”hållbart skogsbruk” eller vad är ens ett ”kalhygge”?
Tyskland, som har Europas största virkesvolym, har i retoriken slutat med kalhyggen. Den som flyger över Tyskland kan dock snabbt konstatera att kalhyggesbruk verkar vara standard även där. Skillnaden ligger i definitioner. Tyskarna sätter en större areal som mått för vad som är kalhygge.
Skillnaderna i historia, förutsättningar och språk gör det svårt att forma en europeisk skogspolitik. Risken är att svenska skogsbönder blir de stora förlorarna när EU bestämmer vad som är hållbart och inte.