Om man inte ska diskutera medlemskap i Nato när det är fred – och om man inte ska diskutera medlemskap i Nato när det är fred – när ska man då diskutera Nato-medlemskap?
Statsminister Magdalena Andersson tycker inte att det är läge att nu ens diskutera medlemskap i Nato för svensk del, vilket hon under gårdagen återigen gav uttryck för. Låt gå för att regeringen – det vill säga Socialdemokraterna – inte plötsligt gör en 180 graders omsvängning och omedelbart förordar Nato-medlemskap. Men ska man inte ens kunna aktualisera och debattera frågan? Det lär hon bli tvungen att göra ändå. Kristdemokraterna har begärt en riksdagsdebatt i ämnet.
Själv tycker jag absolut det är läge att påbörja en process som kan leda till medlemskap. Det är inte riktigt lika lätt att gå med i Nato som i ett politiskt parti. Det tar sin tid. Vilket bland annat Ukraina har upptäckt, som har velat gå med i Nato sedan 2014. Och periodvis dessförinnan.
Europas säkerhetsordning har inte ändrats av Rysslands invasion av Ukraina. Den har krossats. Än har vi inte fått någon ny och det lär dröja. Även om EU:s nyfunna enighet kan innebära att unionen tar en mer framträdande plats på den världspolitiska scenen. Att bli en del av Nato, tillsammans med en förstärkning av vårt eget försvar, det viktigaste vi kan göra för Sveriges säkerhet. Och vår omvärlds säkerhet.
Sverige har ännu så länge inte beslutet om några väsentliga tillskott till Försvarsmakten med anledning av den nya situationen. Det enda man sagt är att vissa modesta redan tidigare planerade satsningar ska tidigareläggas. På gårdagens S-märkta ledarsida i GT skrev Erik Fransson att vi inte ska "tok-nedrusta när vi ser en vit duva eller tok-upprusta när vi ser en härfågel".
Vi ser mer än en härfågel. Det gör andra också. I Tyskland har den socialdemokratiska förbundskanslern Olaf Scholz tillkännagjort en satsning där man massivt ökar försvarsutgifterna. Han tycks inte lida av föreställningen att det tyska försvarsmakten inte vet hur den ska använda resurstillskott.
Erik Fransson menar också att en svensk ansökan om Nato-medlemskap med anledning av Rysslands "retorik och beteende", vore att låta Ryssland styra vår utrikes- och säkerhetspolitik.
Det är ju bara en lek med ord. Vladimir Putin och Rysslands regim vill absolut INTE att Sverige och Finland ska gå med i Nato.
Att inte låta Sveriges säkerhetspolitik påverkas av Rysslands agerande vore ju däremot extremt egendomligt. Det är ju det främsta säkerhetshotet som vi har att förhålla oss till. Så världsfrånvända kan vi inte kosta på oss att vara.