EU:s dråpslag mot svensk kraftvärme

Det är på förslag att klassa restprodukter som skadat virke, trädtoppar, grenar och sly som icke hållbara.

Kraftvärmeverket i Örtofta norr om Lund.

Kraftvärmeverket i Örtofta norr om Lund.

Foto: Johan Nilsson/TT

Ledare2023-03-18 05:25
Detta är en ledare. På hela Helagotland publiceras ledarartiklar från Gotlänningen, Gotlands Folkblad och Gotlands Allehanda.

Krönika

En stor portion av EU:s medborgare är beroende av gas för att värma upp sina hus och industrier. Något som vi alla fått vara med att betala för den här vintern. Nu försöker EU snabba på arbetet med att göra sig fri från gasberoendet och stimulera utbyggnaden av nya energikällor – främst i form av förnybar sådan.

Sverige är inte beroende av gas för sin uppvärmning men däremot mycket beroende av landets fjärrvärmesystem, då mer än hälften av alla lokaler och bostäder värms med just fjärrvärme. Men för att fylla de ugnar som både producerar värme och el i landets kraftvärmeverk är man beroende av biobränsle, främst i form av olika restprodukter från skogen. Enligt branschorganisationen Energiföretagen står restprodukter som skadat virke, trädtoppar, grenar och sly för cirka 20 procent av bränslet. Men i vissa fjärrvärmesystem, som till exempel för Skara Energi, handlar det om uppåt 90 procent.

Nu ligger det ett förslag på EU:s bord som kan sätta stopp för användningen av de här restprodukterna. Det handlar om revideringen av förnybarhetsdirektivet där EU-parlamentet vill klassa dessa restprodukter som icke hållbara. Bakgrunden är att parlamentet inte vill att skog ska avverkas i syfte att eldas upp för att producera bioenergi. Det har förekommit i länder i öst, men är inte och kommer aldrig att vara, syftet med det svenska skogsbruket. Den svenska skogen avverkas ju för att producera trämaterial som binder koldioxid och ersätter fossilt material.

Skulle de här skogsprodukterna försvinna från marknaden står många kommuner i en liknande situation som Tyskland när Ryssland stängde av gasen. Det vill säga: Akut brist. Skillnaden är att biobränsle inte är fossilt utan en naturlig restprodukt. Det skulle innebära en ekonomisk katastrof för kraftvärmen med ökande kostnader och högre priser som följd. Risken är också uppenbar att man får ersätta med dyrare fossila alternativ. När Europa kämpar med att hantera energikrisen så behövs det fler alternativ.

Samtidigt vill fler hushåll ansluta sig till ett fjärrvärmesystem för att minska uppvärmningskostnaderna. Särskilt i södra Sverige där till exempel Öresundskraft, som förra året levererade uppemot 1,1 TWh fjärrvärme till sina kunder, märkt av ett stort tryck. Att i det läget stoppa möjligheten att använda biobränsle är helt enkelt inte smart. 

Frågan ska avgöras i slutet av mars och är farligt nära att avgöras till Sveriges nackdel. Men nu återstår förhandlingar mellan ministerrådet och det mer aktivistiska EU-parlamentet. Här  brukar ministerrådet stå för en mer verklighetsförankrad bild som tar hänsyn till de olika ländernas faktiska situation. Om inte, så kan det bli ännu dyrare för Sveriges värme- och elkonsumenter. 

I den pågående energikrisen behöver världen snarare mer fossilfria alternativ. Fjärrvärmeverken är också bra att ha som avsättning vid skogsbränder eller kraftiga stormar – om alternativet är att virket ligger och ruttnar på marken.

GA

Detta är en krönika från Gotlands Allehandas ledarsida.