Förutom att det är alla tusentals anställdas trygghet på arbetsmarknaden som står på spel, är hela debatten och arbetet för en reformerad arbetsrätt en slående bild av hur märkliga relationerna är till politiken.
"Det där får politikerna svara på" sa LO-ordföranden Susanna Gideonsson vid flera tillfällen på gårdagens presskonferens. Ett märkligt svar då hon även är politiker som suppleant i Socialdemokraternas högsta ledning, verkställande utskottet.
LO betalar miljoner till Socialdemokraterna varje år, värvar medlemmar till partiet och bidrar stort inför val med både pengar och arbetskraft så den totala insatsen är väsentlig. Samtidigt är det förbjudet för LO-företrädare att vara medlem i det som i många mätningar är det största partiet inom LO-kollektivet: Sverigedemokraterna.
I Januariavtalet sålde Socialdemokraterna ut frågan om LAS för att få sitta kvar vid makten. Inte bara motvilligt. Alla seriösa parter i denna fråga inser att lagstiftningen, liksom all annan lagstiftning, behöver ses över och uppdateras.
Det lagförslag som samtidigt bestämdes träda in om parterna inte själva kunde lösa frågan trodde Stefan Löfven antagligen aldrig skulle behöva bli aktuellt. Han litade till parternas mångåriga vilja att hitta lösningar.
Men så blev det alltså inte och nu sitter Stefan Löfven i en riktig rävsax eftersom han både lovat C och L att Januariavtalet gäller, och Vänsterpartiet och andra på vänsterkanten att det som beskrivs i Januariavtalet inte genomföras i sin helhet.
Han kan ju omöjligen hålla båda dessa löften och går Jonas Sjöstedt fram med hotet om misstroende faller regeringen.
Det kan man tycka är rimligt i och med att vi har en regering som driver politik den är emot men den stora frågan är ju vad som är alternativet. Vilken regering får vi istället?
SD/M/KD har inte heller majoritet och skulle inte få igenom sin budget heller, lika lite som nuvarande regering.
Samma fråga gäller för LAS-förhandlingarna, fast tvärtom, vi vet vad vi får istället för det förslag som natten till fredag lades på LO:s bord. Men vi vet inte vad vi kunde ha fått. Det borde ju logiskt sett vara sämre än det lagförslag som ligger i Januariavtalet.
Nu väntar en spännande tid, kommer V/M/SD/KD att fälla regeringen och kommer Januariavtalet att hålla?
* * *
Den politiska hanteringen av förslaget till ny skolorganisation verkar kunna slå den förra i klantighet. En bedrift då den förra var riktigt dålig.
Partierna jobbar nu för att plocka poänger för just sitt parti, istället för att sätta sig ner och ta ansvar för framtidens skola, dess elever, lärare och familjer som behöver en fungerande skola för hela sin tillvaro.
Och det gäller alla partier. Alla.
Det senaste partiet att agera i denna riktning är Moderaterna som i går i Radio Gotland kritiserade Centerpartiets synpunkter på utredningen. Håkan Onsjö (M) gav sken av att förslaget var förhandlat som Alliansens förslag, något som inte stämmer. Allianspartierna sätter sig först i slutet av månaden för att förhandla.
Alla måste verkligen skärpa sig.