Eva Bofride: "Vi måste kunna kräva mer av politiker"

Utbildningsdirektör Torsten Flemming förklarar här nedan hur man jobbat med processen för skolöversynen.

Det var då, 2012. Rollerna andra i dag, problemen desamma och inget har gjorts sedan dess för att de ska lösas.

Det var då, 2012. Rollerna andra i dag, problemen desamma och inget har gjorts sedan dess för att de ska lösas.

Foto: Petra Jonsson/arkiv

Ledare2020-10-09 05:05
Detta är en ledare. På hela Helagotland publiceras ledarartiklar från Gotlänningen, Gotlands Folkblad och Gotlands Allehanda.

Jag förstår att innehållet i processen sprids vidare under arbetets gång och att anställda självklart ska ha informationen först. Jag förstår också att partierna har haft stora delar av informationen via sina representanter i de olika berörda grupperna.  

Men den del av processen som regionen har kontroll och kan styra över borde varit mer stringent och sammanhållen. Här hittar jag ingen förklaring i utbildningsdirektörens svar och vidhåller att det var en felbedömning att låta informationen gå ut i två delar utan att man höll i presentationen för allmänheten utan lät rapporten spridas okommenterad och få vingar som gör att det nu spretar åt många håll.

Man har inte ens lyckats förklara att det inte är ett politikerförslag och att politikerna först nu har att dels diskutera partivis och komma fram till partiets linje, dels diskutera och komma överens med sina allierade.

Detta behöver dock inte oppositionen och Socialdemokraterna invänta utan i går tog S tillfället i akt att redan innan dialogprocessen ute i bygderna ens börjat, redovisa sin inställning. Kristdemokraterna väljer att inte ens delta i dialogen för att de inte anser sig kunna kommentera frågan i ett så här tidigt skede. Betyder det att KD inte har någon egen skolpolitik för gotländsk skola? För den kan man ju prata om oavsett vad utredningar och annat kommer fram till.

Moderaternas linje är klar, Centerpartiets inställning till landsbygder och skolornas betydelse för dessa torde vara välkänd, Miljöpartiet, Liberalernas, Vänsterpartiets, Sverigedemokraternas och Feministiskt Initiativs inställning är mer oklar.

Vi måste kunna kräva mer av våra politiker, oavsett parti, än att de först när ett ärende är berett och ligger för slutlig behandling och beslut, går ut och säger hur de tycker att saken skulle ha skötts från början. 

Eller sitta på sina händer utan att ta fram några egna alternativ och förslag och bara vänta och sedan meddela folket vilket förslag man denna gång behagar rösta på.

Socialdemokraternas agerande i det perspektivet är faktiskt magstarkt. Under åtta år hade de alla möjligheter att lägga grunden för en annan utveckling än den som nu föreligger och är orsak till behovet av förändring. 

Nu går (S) ut med "Vi vill inte lägga ner någon av skolorna på landsbygden". 

Nej, det är det ingen som vill. Men nu är vi inte i ett läge där man kan göra det man vill utan måste göra det man måste. För att det som borde ha gjorts under många år har grävts ner i sanden eftersom inget parti vill vara det som får bära hundhuvudet. Om alla partier vill värna landsbygdsskolorna får man komma överens om en plan för det och anvisa pengar. 

Socialdemokraterna avsvär sig nu ansvar för det man var överens om skulle gälla som utgångspunkt för utredningen, man låtsas också, mer förväntat, att det inte behövs nån plan för de stora investeringar som behövs för att klara lokalfrågan. 

Har Socialdemokraterna en finansierad plan för att slippa lägga ner en enda skola och ändå klara kvalitets- och kompetenskraven är chansen stor att de får stöd för sin lösning av en majoritet i fullmäktige.  

Det allra bästa hade ju varit att de plockat fram denna plan under de åtta år de hade makten och dessutom majoritet.

GOTLÄNNINGEN

Det här är en ledare från Gotlänningens ledarsida, oberoende centerpartistisk.