Som skribent med uppgift att skriva så gott som dagligen är det rätt skönt att ha en relativt snäv gräns för hur lång en text får vara. Ibland är det nämligen svårt att hitta ämnen att skriva om. Men vid de tillfällen då det finns mer att skriva om känns begränsningen inte lika bra. Speciellt inte om en intressant fråga dyker upp samtidigt som tiden för lämnandet av artikeln närmar sig med språng. Precis det scenariot inträffade i går. I den ledartext jag hade skrivit klart fanns rätt skarp kritik mot politikernas sätt att hantera kravet på konsekvensbedömning ur barnperspektiv i beslut som berör barn. När interpellationerna drog igång var det redan för sent att börja ändra.

Det jag tänker på är den interpellation som Torun Ström (FI) hade ställt till regionstyrelsens ordförande Eva Nypelius (C) om regionens arbete inför att FN:s barnkonvention blir lag nu vid årsskiftet. Nypelius muntliga svar imponerade på mig. Utan att på något sätt försöka urskulda sig gav hon en bild av en fråga som regionen måste arbeta bättre med. För det finns bra regelverk redan i dag, där regionen är tvingad att göra konsekvensbedömningar i frågor som rör barn. Hon erkände att varken politiker eller förvaltningar har tillräckliga kunskaper i frågan hur en sådan utredning ska göras och att bägge grupperna behöver mer utbildning. Hon medgav också att som politiker ska man våga ställa krav på förvaltningarna att de ska ta fram konsekvensbedömningar. Nypelius, som ofta kritiserats av mig för sina uttalanden, gjorde i den här frågan ett starkt och positivt intryck. Jag hoppas att hon gör liknande intryck även framöver och att detta inte var en engångsföreteelse. 

Slutligen vill jag passa på att gratulera alla företagare på Gotland. Enligt Svenskt Näringslivs senaste rakning har ni fått ett bättre företagsklimat. Exempelvis har kommunalskatten förbättrats med hela 49 platser sen 2014. Tack vare rusningen på bland annat skatterankningen har Gotlands placering förbättrats med hela 18 platser. Men, tänker den insatta, kommunalskatten har inte förändrats sen 2014, hur kan det förhållandet förbättra det gotländska näringslivsklimatet? Jo, rankningen handlar inte om det gotländska näringslivsklimatet, utan om det gotländska näringslivsklimatet i förhållande till alla andra kommuner. Så även om det skulle bli sämre här på ön kan vi ändå få en bättre placering beroende på att andra kommuner blivit ännu sämre. Att då använda rankningen som ett instrument i arbetet med att förbättra näringslivsklimatet kan med andra ord bli helt galet.