”På Gotlänningens ledarsida fortsätter den politiska redaktören ”att tycka mycket och snabbt som fan innan fakta kommer på bordet” i frågan om återkommunalisering av Hemses bägge äldreboenden”.
Denna kultiverade analys gör Gotlands Folkblad av min ledare där jag påtalar den uppenbara helomvändning Socialdemokraterna i allmänhet och Håkan Ericsson i synnerhet gjort gällande löftet om Hemse äldreboende och Iliansgården. Erik Fransson kan påstå hur många gånger som helst att något sådant tvärsäkert löfte inte givits, alla vi andra hörde det både en, två och tusen gånger.
Det som man nu torgför: att varje avtal ska hanteras för sig när det är dags att ompröva dem, det var den ståndpunkt som de flesta andra hade. Inte S.
Det kan, som Fransson antyder, vara så att S vek ner sig mot Moderaterna i denna fråga. Men varför gav man sig på just sitt allra tydligaste och mest högröstade vallöfte?
Sen avslutar Fransson med en tröttsam halmgubbe där han försöker få det till att han menat äldreomsorgens resurser över lag, de som vi alla såg utmanas under pandemin, när han påstod att resurserna minskat. Det har de inte. Det visade regionens egna siffror som redovisades i ledaren.
Coronakommissionens slutsatser om äldreomsorgen efter pandemin har jag inte ifrågasatt på en enda punkt. Jag faktakollade Franssons återkommande påstående att det offentliga drar ner på sina resurser till äldreomsorgen för att anpassa sig till de lägre upphandlade kostnaderna.
Det gör de inte.
Fakta ligger på bordet. Om man vill se dem.